Archives for: August 2009

Intet nytt

August 31st, 2009

Förmodligen måste jag ringa och tjata i morgon igen. Jag har ingen aning om hur länge jag är halvtidssjukskriven. Något läkarintyg har efter en vecka inte dykt upp och beskedet jag fick i förra veckan att jag fick väl titta på intyget när det kom hur långt det sträckte sig. Nå, men har jag bara blivit sjukskriven en vecka behöver jag veta det. Hur ska jag veta om det är fulltid som gäller från och med i morgon?

Mobiltelefonen är avvecklad. Mer eller mindre. Jag kan fortfarande ringa ut och då kommer mitt mobilnummer upp hos mottagaren. Ringer man mitt mobilnummer går en röst in och säger att numret inte kan nås just nu. Märkligt. Numret är från och med den gångna natten flyttad från Tele2 till Telia. Till den mobiltelefon som jag ännu inte fått. Den skulle kommit senast i dag enligt Telia.

Jag gillar inte strulande följetänger som ovan. Är det inte snart dags att gå vidare i handlingen? Lägga saker och ting bakom sig?

Sopa

August 30th, 2009

Söndag betyder sopsortering i mitt hushåll. Åtminstone då det gäller hårdplast, kartong och tidningar. Jag avskyr verkligen detta med att källsortera. 1) Soporna bränns hur mycket man än sorterar. 2) I sopkärlen blandas allt av grannarna, hårdplast i kartong, blomjord i tidningsavfall, batterier i kompostavfall o.s.v. Summa kardemumma är det meningslöst. Ändå drar jag mitt strå till stacken, dum som jag är.

För ganska många månader sedan fick vi boende ut en enkätundersökning att besvara vad vi tyckte om dumheten (mitt uttryck) källsortering. Jag tror inte jag yttrade en endaste positiv mening. Däremot klagade jag rejält, främst på att sopkärlen tömdes så sällan och att de var så få. Deponi tömdes en gång per vecka och resten varannan vecka. Kanske fler än jag klagade på just detta? Eller sopåkarna själva kanske noterade kaoset? För man har nu dubblat antal kärl samt tömmer varje dag, ibland även lördagar. Enda problemet med detta är att jag aldrig kan slänga sopor på förmiddagar (före arbetet) måndag till fredagar. Klockan 06 kommer en ensam sopgubbe och kör i väg alla kärl till andra sidan huset varför man får slänga soporna på golvet. För det saknas sopkärl cirka 4-5 timmar varje förmiddag. Därför sopsorterar jag söndagar.

Undrar vad andra gör på söndagar? Går i kyrkan? Sopsortering är ju annars vår nya religion som kör med mantrat "rädda vår planet" (i motsats till ego-kyrkan som pratar om "rädda vår själ").

Smått irriterande

August 29th, 2009

Viss reklam som dimper ner i brevlådan har jag inte förtroende för. Okej, där är inte mycket reklam som är något att ha alls, men ibland får jag direkt avsmak. Blir anti.

Behöver jag ens förklara varför?

Vila

August 29th, 2009

Seg, trött, sliten. Var det verkligen så tufft att ha jobbat totalt 12 timmar denna vecka?

Dagens självporträtt

August 28th, 2009

Det har blivit många självporträtt de senaste veckorna.

Syftet är egentligen för att se om mina pupiller fortfarande har olika storlek. Japp, det har de. Tydligen skelar jag också mer än tidigare. Vilket kan förklaras med att jag 1) alltid gör det när jag är extra trött, 2) har migrän, vilket jag haft nu i 14 timmar, 3) ögonen är trötta av överansträngning i samband med att jag har ögonskov med skakningar. Jo, lite dubbelseende också, men just i dag har det inte varit så påtagligt. Antingen är det på tillbakagång eller så börjar jag bara vänja mig och inte tänker på det.

Tar jag nu foto så kan jag väl lika gärna lägga ut det här. Med dubbelhaka och allt. Hm, åtminstone matchar det grå skägget de blå ögonen. Fast grått passar väl till allt.

Plåga

August 28th, 2009

Även om arbetsdagen var kort var det en plåga. Innan jag åkte till jobbet fick jag migrän och det håller i sig. Men vad gör man? Det som hägrat genom dimmorna är den lediga helgen (som inte är särskilt ledig - jag har fulltecknat).

Men man får väl säga att där var en milstolpe på jobbet. Jag och en kollega publicerade första versionen av vår intranätsida. Förmodligen var vi sist ut och det har gått sju månader sedan vi gick utbildning i Episerver. Tiden har varit (är) en bristvara men nu kom vi till skott. Det känns bra, ett ok mindre som tynger mina axlar.

Två väldigt dåliga nyheter för dagen. 1) Mobilen har inte kommit så jag står utan mobiltelefon från kl. 02 på måndag. 2) Sjukintyget har inte kommit, så jag vet inte vad jag ska säga till arbetsgivaren. Jag vet ju inte om sjukintyget bara gällde denna vecka, eller hur långt min sjukskrivning skulle sträcka sig. Smolk smegma i bägaren.

Omformulering och upprepning

August 27th, 2009

Under två timmar i eftermiddags lade min mobiltelefon av sex gånger. Den stänger av sig själv vid inkommande sms eller samtal. Först när jag startar upp telefonen på nytt kommer meddelande om att någon kontaktat mig. Ibland är filen skadad som skickats.

Det är tröttsamt, det accelererar. Jag gjorde rätt i som beställde ny telefon. Problemet är att jag ännu inte fått den. Sista chansen i morgon, sedan försvinner numret till den icke levererade telefonen.

Jag angav felaktigt i går att högskoleutbildningen är på fem år. Den är på sex år. 15 hp per år (halvfart ju) där man efter 90 hp blir fil.kand. I min värld är sex år lång tid. Åtminstone om man ska lägga ner 20 timmar per vecka i sex år samtidigt som man arbetar i snitt 30 timmar per vecka. Okej, de flesta arbetar heltid parallellt, men jag behöver vika så många timmar varje dygn åt sömn. Jag kan glömma väldigt mycket av det jag fyller min vakna tid av i och med studierna. Det är svårt att motivera sig själv. Kanske jag inte ens klarar första delkursen och då är ju problemet ur världen.

Vad jag blir efter utbildningen? Det finns inget specifikt yrke, men i kombination med mina tidigare studier i form av läkarsekreterare som sedan byggts på med ytterligare studier (diagnosklassificering) så finns det möjligheter att man hamnar inom någon ekonomiavdelning i sjukvården. Inte som ekonom (annan utbildning), men lite som statistiker (okej, det är också en annan utbildning). Det är svårt att förklara, men förenklat uttryckt kan man väl säga att man blir högre administratör inom sjukvård men inriktning ekonomiska styrmedel. Utan min diagnosklassificeringsutbildning hade man kanske "bara" blivit assistent till någon klinikchef. Samtidigt är möjligheterna... breda. Inom det smala området administration i sjukvården.

Väntan

August 26th, 2009

Borde inte min nya mobiltelefon snart komma? Beställningen gjordes i lördags, i går fick jag tre kuvert med orderbekräftelse, avtal samt SIM-kort. Natten mellan söndag och måndag flyttas numret från gamla till nya telefonen, så det börjar brinna i knutarna. Telefonen måste komma denna vecka. Annars sitter jag illa till med tanke på hur mycket jag måste jaga flärdtjänstbilar som försvinner.

Om två veckor börjar jag på högskolan. Tredje gången jag kom in, tredje gången gillt. Nu eller aldrig. Jag accepterar platsen. Hur ska jag hinna blogga de kommande fem åren (som utbildningen tar)?

Återgången

August 26th, 2009

Det var nästan en produktiv arbetsdag. Det är svårt att säga att den var produktivt, för det känns inte som om man gjort något vettigt när man gästspelar fyra timmar. Åtminstone gick det bättre än tidigare veckor vad gäller mina ögon även om besvären är oförändrade. Jag har vant mig vid det till en viss grad och kan ha överseende med begränsningarna det ger mig. Men jag är tacksam över att jag inte har fulla arbetsdagar - det hade absolut inte gått. Sista timmen före hemfärd hade jag nästan outhärdiga smärtor.

En ledig eftermiddag betyder sömn. Trots allt var det en ansträngning i dag. Framöver kommer jag dock att endast jobba eftermiddagar, vilket inte gör mig helt nöjd. Förmiddagarna blir lite "i väntan på" och jag kommer nog att vara ganska trött när jag väl kommer till jobbet. Nå, så här blir det när man alltid har en massa eftermiddagsmöten att närvara på.

I det stora hela

August 25th, 2009

Från min fars dödsbo fick jag mängder av fotografier föreställande för mig okända personer. På baksidorna finns namn skrivna, men det har inte sagt mig något. Tills nu. Tack vare min kusins förklaring om vad mina kusiner heter, och hur många de är och vilka deras föräldrar är, så inser jag att flertalet fotografier föreställer just mina kusiner. Plötsligt får alla dessa fotografier en innebörd för mig. Det känns lite som om att jag håller på att upptäcka min finska släkt.

Min far sa alltid att jag med åldern kom att sakna kontakten med mina finska rötter (släkten, alltså). Kanske, kanske inte. Okej, jag har alltid undrat över dem, men inte kunnat göra så mycket åt det. I åratal har jag försökt finna mina kusiner på nätet och paradoxalt nog så var det de som fann mig.

Det som känts så märkligt för min del är vågskålarna mellan finska och svenska släkten. När det gäller den svenska sidan av min släkt så känner jag till alla cirka 200 år bakåt i tiden, plus alla bryllingar och ingifta. För den finska sidan har jag inte ens varit fullt medveten om min egen generation.

Släkten har alltid betytt mycket för mig. Kanske p.g.a. att jag är den sista på min släktgren. Återväxten finns på andra håll i släktträdet. Och på ett sätt är jag lite besviken över mig själv. Att jag låter det ske. En del val, en del... motsatsen.

Framsteg?

August 25th, 2009

Många timmar har gått till spillo i dag. Jag har jagat ett läkarintyg och fick nu äntligen det ett efter tre veckors tjat. Det är lite (kanske mycket?) löjligt att behöva jaga ett intyg för att jobba och slippa heltidssjukskrivning.

Nu när detta är ur världen kan jag äntligen sätta på tvättmaskinen och göra lunch. Det som hindrat mig tidigare är denna väntan på ett telefonsamtal som möjligen kunde leda till att jag snabbt fått inställa mig hos doktorn. Nu räckte det med telefonen som förbindelselänk.

Jag undrar hur stor betydelse mitt klagobrev i förra veckan hade. Plötsligt var det inte jag mot överheten, även om det fortfarande satt långt inne.

Frågan kvarstår - kan jag verkligen arbete om än 50 %? Ögonen har varit oförändrade i tre veckor, varken bättre eller sämre, de gör ont (sveda och värk) och jag kan fortfarande inte fokusera blicken då jag snabbt blir trött (överansträngd) av att behöva använda ögonen. Mest saknar jag dock att kunna läsa böcker eller se på tv. En kvart går an, sedan ser jag absolut ingenting; varken dubbelt eller skakigt. Då blir allt en grå sörja.

Stora släkten

August 24th, 2009

Facebook är oslagbart. Där har jag kommit i kontakt med två av mina finska kusiner. Äntligen fick jag en fråga besvarad som jag alltid undrat över. Hur många kusiner har jag? Räknar jag bort mig själv så har jag på svenska sidan 10a kusiner, på finska sidan 13b. Nu när man kommit upp i ålder är det hopplöst att hålla reda på alla, särskilt hur många barn var och en har. Jag tänker inte ens försöka ta reda på det.

Men sak kan ju säga, som en observation av det hela. Tre kusinpar är tvillingar. Hade en överlevt födseln hade jag haft 24 kusiner. Rent genetiskt kan jag inte förstå varför så många är tvillingar, för det måste väl spränga alla sannolikhetsläror?

a Mormor och morfar hade fem barn.

b Farmor och farfar hade sju barn.

Läget är fortsatt. Punkt.

August 24th, 2009

Efter 20 dagar är läget helt oförändrat. Ögonen är katastrof och det samma kan man säga om sjukvården som inte vill veta av mig. På onsdag måste jag arbeta, men jag vet inte hur det ska gå till - vilket mirakel som ska inträffa.

Skovet gör mig extremt trött och sömnig. Plötsligt kan jag sova en hel natt. Det är skillnad på att sova fyra timmar per natt och nu åtta. Vissa dagar slocknar jag även dagtid och vaknar tre timmar senare. Ändå sover jag mina fulla nätter.

Att ha ett skov är fruktansvärt tröttande. Jag förmodar att det är signalförlusten (okej, trötheten som är trögare än vanligt) i nervsystemet som tär på kroppen då man får anstränga sig så mycket mer.

Egentligen vet jag inte vad jag just nu gör för nytta. Känner mig inte samhällsnyttig, är bara tärande. Jag är inte ens till nytta för mig själv. Vila och meningslöshet får råda tillsvidare.

Pappersarkivet

August 23rd, 2009

Innehållet i min plånbok just nu:

En femkrona (enda kontanterna).

Stämpelkort hos Pressbyrån för att få 6:e koppen kaffe gratis.

Färdtjänstbevis ink. månadskort.

Ica-kort.

Stämpelkort hos Bistro för att få 11:e lunchen gratis.

Frisktandvårdskort (gratis tandvård för 150 kr per månad - hur det nu kan vara gratis).

Bankkort.

Körkort (gäller ett år till).

ID-kort till jobbet.

Ett frimärke (inrikes).

Nyckelkvitto (till jobbet).

Läkarintyg medicinska hinder för bilbälte (gick ut för ett år sedan, finns kvar som påminnelse om förnyelse - om jag alls kommer till en doktor).

Medlemskort NHR (hm, är jag fortfarande medlem?).

Snabbvalsguide till telefonbanken.

Tre visitkort (alla mina kontaktuppgifter som jag kan dela ut).

Kortnyckel till tvättstugan (där jag inte varit på över ett år).

Patientbricka (som inte längre används).

Medlemskort NHR (hm, hur många kort har jag egentligen?).

MedMera-kort (används bara online när jag köper elektronik).

Fortsatt bloggande

August 23rd, 2009

Det är inte med exakt vetskap som jag påstår att jag ägt domänen JONTAS.COM sedan 2001. I dag förnyade jag domänen för ytterligare fem år. Så nu är jag 358,67 kr fattigare. Sex kronor per månad är ändå inga stora summor även om jag beslutar om att lägga ner sidan. Den möjligheten håller jag öppen eftersom jag trots allt funnits på nätet nu för elfte året. Hur länge uthärdar jag eller mina läsare?

Webbhotellet är dyrare med 64 kr per månad, så min sajt kostar mig 70 kr per månad. Hm. Men så har jag också kontroll, bättre än om jag hade haft en gratisvariant.

Webbhotell: Surftown
Domän: GoDaddy

Böckerna av betydelse

August 22nd, 2009

Jerry har utmanat mig. För att citera honom:

[...] skriva om tre böcker som gjort skillnad, och som jag alltid bär med mig. Det handlar alltså inte om mina tre bästa böcker, utan de som gjort störst avtryck.

1.

Det finns egentligen bara en bok för mig som verkligen slår ut allting annat. WHO:s ICD-10 (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems 10th Revision). Eller kanske jag borde säga den svenska förlagan utgiven av Socialstyrelsen? Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 (KSH97).

KSH97 används inom all slutenvård för att beskriva de sjukdomar patienter vårdats för. Den används också i olika varianter inom all vård i Sverige. Klassificering är internationell. Sverige har varit med i detta arbete sedan ICD-6 år 1951, men det var inget nytt. 1763 kom Genera morborum av Carl von Linné där han också klassificerade sjukdomar i olika grupper. Dagens klassifikationsbok innehåller > 12 420 koder.

Varför är boken så viktig för mig? Jo, det är mitt arbete. Att känna till regelverk för hur man kodar diagnoser. Jag rättar, kompletterar och stöttar läkare, sköterskor och sekreterare i detta arbete, samt undervisar vid behov. För två år sedan gick jag en högskoleutbildning i just detta där huvudboken var KSH97, och den är fortfarande mitt viktigaste instrument i det dagliga arbetet. Ofta frågar arbetskamraterna om jag sover med boken under huvudkudden eftersom jag kan en hel del av de nästan 13 000 kodern utantill som är uppbyggda i formatet (ex.) I20.9 (står för angina pectoris (kärlkramp), ospecificerad).

Arbetet är viktigt då kodningen ska rapporteras vidare för nationell/internationell statistik samt beskriver vården och styr det ekonomiska flödet i vården.

2.

Stå inte vid min grav och fäll tårar.
Jag är inte där; jag sover inte.
Jag är tusen vindar som blåser.
Jag är diamanten som glittrar på snön.
Jag är solljuset på den mognade säden.
Jag är det milda höstregnet.
Stå inte vid min grav och fäll tårar.
Jag är inte där. Jag dog inte.

Ovan är hämtat från Den fredlige krigarens väg av Dan Millman, som också skrivit Den fredlige krigarens heliga resa. Böckerna säger sig vara självbiografiska och innehåller mycket suspekta övernaturliga händelser. Senare har Millman gjort avbön och förklarat att det var hans konstnärliga frihet som gjorde att han påstod att de innehöll sanningen. Detta för att "make a statement". Och det är budskapet jag tagit till mig. Vårt andliga uppvaknande, självkännedom, förståelsen för vilka mentala krafter vi faktiskt besitter. Böckerna är också underhållande.

3.

När det gäller rena skönlitterära verk finns där många betydelsefulla böcker. Mitt intresse har alltid lutat åt fantasy, gärna verklighetsbaserade på så sätt att man väver in historiska händelser och personer för att förankra berättelserna i något som ligger oss nära som läsare. Bästa exemplet på detta är Diana Gabaldons Främlingen (första boken i en serie). Tidsresor mellan 40-/och 60-talet och 1700-talet. Välskrivna böcker och väldigt detaljerade vad gäller 1700-talsskildringen (som huvudhistorien är förlagd till).

Som bonus kan jag berätta vilka författare som ledde till mitt fantasyintresse. Victor Fleming (Trollkarlen från Oz), C.S. Lewis, Enid Blyton, J.R.R Tolkien (Bilbo), Michael Ende (Den oändliga historien) , Jules Verne. Jag slukade dessa författares verk när jag gick på mellanstadiet. Genren fascinerar fortfarande.

Jag skickar inte utmaningen vidare, men den som väljer att fånga upp den kan ju länka tillbaks hit. &#59;)

Stänk

August 22nd, 2009

I veckan köpte jag min tredje eltandborste. De två tidigare har varit ett problem då jag inte funnit några borsthuvuden till dem. Därför blev jag äntligen färdig till att shoppa loss på apoteket. De har åtminstone standardiserade borsthuvuden. Om än extremt dyra.

Ändå finner jag det problematiskt att borsta med eltandborste. Jag får inte till det. Hur jag än gör skvätter tandkrämen på väggar, tak, golv och spegel. När jag har borsten i munnen. Hur klarar andra det? Jag känner mig så misslyckad.

Bye, bye, Tele2

August 21st, 2009

Hårt slit. I nästan ett par timmar har jag överfört mina mobilfoton till datorn, 106 av 421 bilder (resten raderar jag). Lite omständligt då min Bluetooth endast fungerar på gamla datorn (tredje datorn bakifrån i stallet). Bild för bild skulle överföras, sedan över från dator till usb-minne vidare till min senaste dator. Dessutom passade jag på att exportera mina kontakter i mobilen (har bara 40) men det gick som en fil.

Varför? Jo, jag håller på att avveckla min mobiltelefon. Den är dum mot mig. Den stänger av sig själv när jag får ett sms, när jag sedan startar om mobilen så finns inte det inkomna sms:et längre. Det här står jag inte ut med. Och så står jag inte ut med Tele2 längre - jag går tillbaka till ett Teliaabonnemang. Dock behöver ingen vara orolig, då jag behåller mitt mobilnummer. Världens bästa nummer då det påminner om mitt arbetsnummer. Annars hade jag aldrig lärt mig det utantill.

Vad det blev för ny telefon? Tja, jag vet inte riktigt. Jag beställde den över Telia.se. En LG, förmodligen deras motsvarighet till iPhone. Egentligen vill jag endast köpa SonyEricsson, men de är värdelösa sedan de riktade in sig på musik. Jag vill ha en surfmobil.

De bilder jag exporterade föreställer mestadels Gazzy. Ett exempel - hon gillar att ligga mellan mina ben. Tur att där är så mycket utrymme. Kanske jag har skörbjugg och därför är lagom hjulbent för henne.

Fick precis ett sms (utan att telefonen slocknade) från Tele2. Den 31 augusti kl. 02 upphör numret på gamla telefonen. Hoppas Telia hinner skicka den nya.

Vad gör man?

August 21st, 2009

Fick ett brev där min läkartid flyttats. Från 4 september till 16 september. Det varkar f*n omöjligt att ha med dem att göra. Mitt akuta besök har alltså flyttats från tre till fem veckor. (Min årliga kontroll skulle jag haft senast augusti 2008 - detta är deras sätt att slå två flugor i en smäll).

Fortsättningen

August 20th, 2009

Mitt klagomål gick hem. Min doktors chef ringde hem till mig.

Instämmer! Du har helt rätt. Så får det inte gå till.

En upprättelse som kanske inte hjälper mig här och nu, men kanske för alla patienter i min situation vad gäller framtiden? Vi ska inte hänvisas till akutmottagningen eller vänta i evighet på bedömning/åtgärd vid akut insjuknande.

Bakgrunden till ovan skrev jag om i går.

Nätpiraten Jontas Sparrow

August 20th, 2009

I ett försök att själv åtgärda några av mina problem, så gick jag ner till apoteket. Resultatet:

Fördel:
Jag behöver inte anstränga mig att fokusera blicken för att undvika se dubbelt.

Nackdel:
Ögonlappen pressar på ögat, kan inte hålla ögonlocket öppet.
Jag kan inte ha glasögon på mig då de hamnar halvvägs ner på näsan.

Annars gör den underverk. Efter att jag tar av mig ögonlappen så ser jag inte dubbelt. Under några minuter - sedan skelar jag fram och tillbaka. Problemet jag också har är att ögonen fokuserar på olika avstånd. Vänster öga kan fokusera på något 30 cm framför mig medan höger öga kanske fokusera på något fem meter bort. Kanske det är det som gör att jag upplever det som dubbelseende?

Hur jag kommer att använda lappen vet jag inte, men den kommer att användas. På apoteket kostade den 25 kr och man måste fråga efter ögonlapp à la pirat, annars kommer de med plåsterlappar som man sätter på huden runt ögat för att barn inte ska skela. Eftersom jag enkelt måste kunna ta på och av lappen så fick det bli piratvarianten.

Oavsett om piratlappen hjälper eller inte - visst är den sexig? :lalala:

Dags att ändra profilbilden igen?

Uppgivenhet

August 19th, 2009

Det är svåra känslor att skaka av sig. Jag är lite ledsen och förbannad över den stress jag utsätts för i form av att inte fångas upp av min doktor när jag är sjuk. Jag har ingenstans att vända mig. Att hänvisa mig till en akutmottagning för att få en sjukskrivning på halvtid godtar jag inte. Det gjorde jag klart i dag genom att skriva ett skriftligt klagomål till klinikledningen (i egenskap av patient). Med detta krävde jag också att få ett personligt svar på hur genomtänkta deras rutiner egentligen är.

Det är inte godtagbart att hänvisa en patient som tillhör en specialistmottagning till en akutmottagning. Man gör det bara inte. Resursbrist är ingen ursäkt. Det är heller inte okej att hänvisa till att man kan sjukskriva sig själv en vecka utan läkarintyg. Eller att när den veckan är över ska man jobba en dag för att sedan åter sjukskriva sig heltid en vecka. Om och om igen tills ett planerat återbesök hos doktorn som då ska bedöma om där verkligen förelåg besvär som motiverade sjukskrivning, men där sjukskrivningen inte gäller bakåt i tiden. Arbetsgivaren godkänner inte egna sjukskrivningar utan läkarintyg från dag 8 oavsett om man bryter efter 7 dagar för att två dagar senare sjukskriva sig själv igen. Och jag accepterar det absolut inte.

Men jag har inget val. Hatad och avskydd av alla. Så känns det när jag ställer till besvär på jobbet genom att vela med sjukskrivning. Och ställer till besvär genom att ringa och skriva till min doktors enhet där de vägrar ta hand om mig. Jag är utlämnad. Och har ont samt ser dåligt (ett helvete att skriva allt detta och försöka fokusera blicken).

En sak säger min vårdgivare. Stressa inte, det förvärrar ditt hälsotillstånd. Min fråga är då vad ovan är om inte negativ stress.

Jag misstänker att min "egensjukskrivning" inte godkänns av arbetsgivaren utan att jag får ta kommande vecka som tjänstledig utan lön. Eller lägga in om semester i efterhand. Hur gör man när man inte får vara sjukskriven och inte får jobba?

Minnen

August 18th, 2009

Tidigare har jag klagat på att jag springer runt med 4 usb-minnen på jobbet (och hemma, på möten, på utbildningar, på konferenser o.s.v.). Nu har jag sammanfört allt till 1 usb-minne. Storlek 1 GB, 1 500 filer. Det känns fortfarande oöverskådligt.

Tur det inte ligger på disketter.

Jag finner det lite märkligt att jobbets datorer inte har diskettstationer. Okej, så där är cd-rom - men vi får inte köpa in cd-skivor att bränna på. Egentligen får vi inte ha usb heller (vilket alla ändå har) eftersom vi ska komma åt personliga hemkataloger från samtliga datorer (inget får sparas på hårddisken). Problemet är att nätverket med tillgång av hemkatalog inte är möjligt överallt. Problematiskt också när man är två som ska föreläsa. Logga in och logga ut för att komma åt hemkatalogerna tar onödig tid.

Själv tycker jag att usb-minnen är för små (får inte plats med så mycket). Jag hade hellre önskat mig en liten extern hårddisk på 500 GB. Hm, måste kolla upp om det är möjligt att köpa in det. Annars får jag väl själv bekosta. Den måste dock vara stöttålig (jag släpar runt i väska som kastas hit och dit) och som strömförsörjning ska det räcka med usb.

Fast det är klart - jag har ju min lilla mini-pc som jag kan använda. Men de är verkligen totalförbjudna på jobbet (inga bärbara, inga privata), även om jag ibland blundar för det förbudet. Särskilt om jag är på ett möte och ska anteckna. En klok människa sa att papper och penna är så 90-tal.

Min första insjöfisk

August 18th, 2009

Efter en heldag på utbildning kan jag bara konstatera att det inte fungerar alls med ögonen. Jag ser inget, ögonen gör ont, de svider, ger mig huvudvärk, yrsel, illamående. Sånt man får uthärda när man inte får träffa doktor som kan sjukskriva.

Nåja. Lunchen som det bjöds på var god.

Aptitretare
Gravad lax fylld med hovmästarcrème serveras med grovt bröd

Varmrätt
Halstrad gös serveras med bacon & sovoykål och rödvinssås samt citron- och smörbrässerad potatis

Kaffe på maten. Smörgås till frukost. Kladdkaka till eftermiddagskaffet.

Okej, gösen var ganska smaklös men i övrigt var det en smaksensation. Bacon och kål låg i potatisen.

Ändå är jag hungrig i kväll. Billys kebabpizza är lagom bukfylla. Jag orkar knappt starta mikron. Kanske p.g.a. av att två flärdtjänstbilar uteblev vid hemfärd vilket innebar att jag fick stå ute en timme. Tydligen har hotellet (konferenslokal) samma husnummer och gatuadress som någon kyrka i närheten.

Stor journalistik

August 17th, 2009

Här kommer en fortsättning på föregående inlägg. Tydligen har man hela dagen suttit på redaktionen och tittat ut genom fönstret. Så äntligen! En krock.

Källa: Göteborgs-Posten

Följ länken ovan till artikeln. De orkade inte ens skicka ut en fotograf. Bilden är tagen från fönstret på GP-huset.

Ovanligt

August 17th, 2009

Reportrar och journalister följer ofta nyheterna direkt på plats. Vissa åker utomlands för att återge stora händelser. Andra sitter på redaktionen och tittar ut genom fönstret.

 Källa: Göteborgs-Posten

GP-huset ligger vid Polhemsplatsen.

Dagg och sorg

August 16th, 2009

De där små flugorna som ständigt surrar runt mitt huvud, över min mat, bland krukväxterna med mera heter inte blomflugor eller fruktflugor. Vad de hetat fick jag veta i dag genom GP. De små kräken heter sorgmyggor eller daggflugor.

Äntligen har jag kommit på hur man bäst dränker dem. Här är receptet:

  • 1 dl vatten
  • 2 tsk strösocker
  • 1 msk vinäger (vilken sort som helst)
  • 1-2 krm diskmedel

Omröres i ett glas, placera strategiskt. De dör som flugor och sjunker till botten. (När jag testade utan vinäger hände ingenting).

Imse

August 16th, 2009

Låt mig få presentera min kamrat.

Denna fina lilla spindel bor i mitt kök, främst på kökbänken men också i kökslådan bland besticken. Fin, va?

Dagens statusuppdatering

August 16th, 2009

Dag 12 med nystagmus och diplopi. Det sistnämnda är en ögonmuskelförlamning som gör att ögonen skelar fram och tillbaka. Otäckt var en upptäckt i samband med detta, då det ser så sjukt ut. Mina pupiller är inte liksidiga. Det beror på att jag inte kan använda båda ögonen samtidigt, utan jag använder ett öga i taget. Om jag lägger tyngdpunkten på att se med vänster öga så vidgas pupillen i höger öga då det är understimulerat och behöver släppa in mer ljus. Och vice versa om jag lägger tyngdpunkten på höger öga.

 

Ja, har man inte ms som en ursäkt till ovan symtom, så får man skylla på hjärntumör eller stroke.

 

Arbetet har tröttat ut mig regält i helgen. Jag kan inte fokusera blicken många minuter när jag skriver vid datorn, utan då börjar pingpongögonen hoppa okontrollerat (ännu mera okontrollerat än "normalt" vid pågående skov). Och detta ger illamående. Så jag har flexat friskt med hopp om att kunna arbeta normalt senare i kommande vecka (behöver inte anstränga mig nämnvärt före onsdag).

 

Något helt annat. Dagens fulaste outfit måste jag ha beskådat i dag. Vem tycker det är snyggt med hotpants utanpå skiipants? Så något har jag trots allt sett i dag.

 

Det svider i ögonen. Blåsten utomhus gjorde ont i ögonen. Känns som skavsår. Min ordination: Vila. Mot nystagmus och diplopi kan man ingenting göra för att lindra eller bota. Gilla läget gäller. Eller ogilla läget, det ändrar inget. :|

39½

August 16th, 2009

Ojsan! Om sex månader blir jag 40. När och hur gestaltar sig 40-årskrisen? Mest så jag är förberedd.

Förvirrad

August 15th, 2009

Hur trött är jag efter en dag på jobbet? Jo, i hissen upp till bostaden kunde jag inte finna nyckelhålet där jag stod med husnyckeln. Kunde inte komma på att man ska trycka på en knapp i hissen.

b2evolution 3.3.1

August 14th, 2009

Uppdateringen av bloggscriptet är nu avklarat. Jag bytte skin till att åter ha två menykolumner. Annars är där väl ingen som helst skillnad trots att jag gick från en version 2 till 3. I backoffice är det i stort sett samma som tidigare, förutom att det mer och mer liknar en onlinetjänst. Vid tillfälle får jag väl utforska möjligheterna, för det döljs nog en hel del användbara tjänster.  

 

Jag har funnit en märklig hemsida, jag förstår inte syftet riktigt. Tydligen lite Se & Hör över det hela, men lite mer amerikaniserat. Zimbio.

Glöm detta inlägg

August 14th, 2009

ir9dw4hpbu

Lite utförligare

August 14th, 2009

Självklart ska jag arbeta helg. Det hjälper inte att stanna hemma och det är fortfarande semestertid varför jag behövs på jobbet. Doktorn ville inte sjukskriva mig då jag själv får 1) avgöra det, samt 2) sjukskriva mig en vecka utan sjukintyg. Jag nappade på egen sjukskrivning i ett par dagar. Uppmaningen jag fått är att ta det lugnt och inte stressa varför det kan förvärra min situation. Hur det då går att arbeta ensam en helg in akut sjukvård kan jag inte sia om. Det brukar vara lugnt. Visst, mycket att göra men inga telefonsamtal eller ärenden där jag ska springa runt.

 

Det var faktiskt lite jobbigt i början av veckan när man får höra att man "måste" ställa upp. För det första så måste jag ingenting, jag är bonus som stöttar när mina egna arbetsuppgifter är avklarade. För det andra gillade jag inte att höra "du får inte sjukskriva dig, för jag känner mig så stressad och får problem med hjärtat" då det inte var befogat. Där fanns inget att göra. Jag har en egen sjukdom att ta hänsyn till. Jag behöver inte dåligt samvete - inte för att jag tar åt mig, men man hade gärna fått se till den totala situationen istället för att egoistiskt kläcka sig ur detta.

 

Inför hösten oroar detta mig lite, att man inte vet min roll på jobbet. Att jag ständigt ska få gliringar. Det är tröttsamt, tar på krafterna och är så onödigt. Kanske det inte var helt oproblematiskt att byta enhet. Jag trivs - så länge man låter mig vara ifred. Numera kan jag stänga en dörr där jag sitter, men den flyger ständigt upp (andra som vill mig en massa saker som jag inte har med att göra) och man stänger den inte efter sig. Lite respektlöst. Ja, allt det jag skriver om är respektlöst.

 

Annars mår jag oförändrat. I tio dagar har ögonen skakat och numera ser jag dessutom dubbelt. Mitt synfält är begränsat. Det är okej så länge jag sneglar nedåt vänster. Där finns "luckan", d.v.s. där ögonen beter sig normalt. Nackdelen är just... nacken. Jag får ont i nacken av att försöka hålla huvudet i ett läge timme in och timme ut. Dock är jag lovad att få flexa i helgen precis som jag vill. Verksamheten med akuta arbetsuppgifter får inte bestämma. Hur det sedan blir, vad jag själv mäktar med, vet jag inte. Nästa vilodag blir på torsdag nästa vecka, så jag försöker hänga med fram till dess. Och kanske alla symtom då är borta om jag har tur.

Nästa vecka

August 13th, 2009

Tisdag 17 augusti 2009, klockan 20.00, Kanal 9, Cold Case. Då kommer mitt favoritansvnitt, Static med låten Scarlet Rose (specialskriven för serien, finns inte att köpa) och skådespelaren Charles Esten.

För två år sedan skrev jag följande:

Och så måste jag säga att att offret i kvällens avsnitt, Charles Esten, förmodligen har de blåaste ögon jag någonsin sett. Jag blir alltid rädd för människor med intensiva ögonfärger oavsett om det är blåa, gröna eller bruna. Varför vet jag inte.

Nej, jag råkade inte avslöja offret genom att skriva ovan. De dör alltid i inledningen innan signaturen börjar.

Shake it, baby!

August 13th, 2009

Hur mår mina ögon i dag? Jag vet inte. Något har ändrats men om det är till det bättre eller sämre vet jag inte. Kanske jag också vant mig vid de hoppande ögonen. Däremot så har jag fått dubbelseende. Riktigt dubbelseende. Ögonen tittar åt olika håll och jag kan inte fokusera blicken till en punkt. Jag tror det beror på att ögonen blivit trötta och ansträngda av att ofrivilligt hela tiden gå fram och tillbaka. Det som då är lite konstigt i sammanhanget är att att dubbelseendet är som värst när jag vaknar. Lite motsägelsefullt. När ögonen vilar borde de ha lättare för att fokusera, men det är motsatsen. När ögonen slappnar av slutar de helt koordinera med varandra - de försöker inte ens och det går inte att tvinga dem. Det tar timmar innan jag någorlunda kan fästa blicken. Så ansträngningen behövs samtidigt som den verkar vara av ondo.

Vad jag känner, tycker, tänker? Ingenting egentligen. Jag är väldigt trött, eller uttröttad. Irriterad när jag vill fokusera på något som inte går. Och det är skitcoolt att kroppen kan leva sitt eget liv och att jag inte kan kontrollera den med viljans hjälp. Jag skrattar helt enkelt åt eländet, men inte uppgivet. Det är fnissvarning över det hela.

Nystagmus

August 12th, 2009

The real thing. Jag lade ut en film på YouTube (okej, två) där man ser min nystagmus.

[youtube]bpj_TMCyayY[/youtube]

Bilden skakar lite då jag inte kunde hålla kameran helt stilla, men man ser ändå de små skakningarna av ögonen.

Det är irriterande att inte kunna fokusera blicken då allt rör på sig samtidigt som jag nu börjat få dubbelseende också då ögonen börjat skela. Sömn verkar vara lösningen då det hela tröttar ut mig.

Och jag som precis hade börjat jobba. Men det var lätt för mig att ta beslutet att stanna hemma. Det ger inget att sitta overksam på arbetet. Och tar jag det lugnt kanske skovet går tillbaks samtidigt som jag förhoppningsvis inte får andra symtom. Från och med lördag måste jag vara återställd. Hur länge ett skov håller på varierar, men jag tror det är två veckor som är det minsta för att det ens ska klassificeras som ett skov. Vi får se. Och man vänjer sig väldigt fort. Åtminstone jag som så ofta har symtom (inte alltid skov) och som varit med om allt. Förhoppningsvis har jag inte skov när det är dags för vaccin mot svininfluensan. Då får man inte ta vaccin och får jag svininfluensan blir jag riktigt, riktigt, riktigt sjuk då jag förmodligen får svår lunginflammation. Är man sjuk och får lunginflammation är det bara att säga adjö.

Illustration

August 12th, 2009

Borde jag byta presentationsbilden i högermenyn till följande som stämmer bättre överens med verkligheten? :roll:

Problemet med nystagmus är tydligen pannloben. Annars brukar mina plack hamna i lillhjärnan som ger helt andra symtom.

Mysterium

August 12th, 2009

Närbild av skakiga ögon. Märkligt, de ser så stilla ut på ett foto. |-|

Stillhet

August 11th, 2009

I dag har jag inte så mycket att säga. Inte annars heller väl, men här kommer en lite sammanfattning av läget just nu.

- Jag har sjukskrivit mig två dagar för att enbart vila och med förhoppningen att mina ögonskakningar med tillhörande yrsel ska försvinna. Yrseln har blivit så påtaglig att jag ständigt känner mig åk-/sjösjuk. Kan inte äta p.g.a. illamåendet. Någon behandling finns inte för yrseln, så det är bara att gilla läget.

- Gazzy mår bra. Det blev inget mer maniskt slickande av päls, så jag behöver inte göra något i nuläet. Hon har inte ont. Hon njuter bara av att ha mig hemma igen.

- Facebook är nog bra ändå. Jag har fått kontakt med två finska kusiner och vi uppdaterar varandra nu efter 30. Vilken tur då att jag för 20 år sedan tog min fars finska efternamn så de finner mig. Och vilken tur att det är ett så ovanligt namn även i Finland.

- I övrigt kommer jag inte på något. Tänk, det händer saker även när man själv är passiv. Jo, en sak måste jag skriva. Mina ögonsymtom (nystagmus). För man glömmer med tiden och som stöd till minnet är det bra att ha det arkiverat här. Varje gång jag får ett skov får jag göra en sökning i mitt arkiv för att se om det liknar något jag tidigare haft.

Tittar jag åt höger skakar ögonen i sidled. Då ser jag inte då allt bara blir suddigt. Rakt fram kan jag se om jag är stilla. Tittar jag åt vänster är allt normalt. Det gäller hur jag tittar med ögonen, inte hur jag vrider på huvudet. När jag tittar åt vänster är det okej om jag inte behöver fokusera olika avstånd, typ läser på ett papper och jämför mot en bildskärm. Olika avstånd, där hänger fokus inte med och allt är suddigt. Går jag måste jag vrida huvudet åt höger, titta åt vänster med ögonen - då ser jag det jag har framför mig och slipper yrseln och balanssvårigheten. Detta anstränger dock ögonen att ständigt titta åt vänster. Bäst är att bara sitta och blunda. Åka bil är ett helvete där man får kämpa mot att inte börja kräkas. Ögonskakningarna påverkar balanssinnet. Åka bil, att vara i rörelse som inte stämmer med balanssinnet ger illamående. Åka bil fungerar om jag blundar även om det ger yrsel och illamåendet. Det som inte fungerar i vardagen är att åka bil, vara i rörelse eller försöka fokusera med ögonen på olika avstånd under arbete. That's it.

Friktioner

August 10th, 2009

Min lilla flicka är sjuk igen. För det första skällde hon på mig som lämnat henne en hel dag. Det hade jag förväntat mig. Det jag inte förväntat mig upptäcka var att hon börjat slicka av sig pälsen (mellan rygg och svans). Fuktigt, rött, irriterat. Jag kastade mig på telefon och ringde veterinären. Vi dividerade mycket fram och tillbaka. Många åtgärder är omöjliga då hon är så egen och inte tillåter att jag blir närgången. Så vi bestämde att vi avvaktar men att jag kan sätta på lite kortisonkräm under några dagar för att värdera effekten av det.

Orsaken till detta beteende som hon nu uppvisar kan bero på flera saker, men att det infaller just i dag tolkar jag helt som en fix idé. Jag hade övergett henne efter fyra veckor. Under kvällen har jag brutit hennes beteende med slickandet, men jag har fler arbetsdagar och kan inte övervaka henne. Med viss oro måste jag till jobbet, samtidigt som jag själv kanske måste påbörja en behandlingskrävande period. Allt infaller lite olyckligt på en och samma gång.

Men kanske vi båda i morgon vaknar upp pigga och glada där alla våra symtom försvunnit. Mirakel får man väl hoppas på. Frågetecken.

Uppdatering

August 10th, 2009

Lunchrast. Sitter och väntar på ett besked - eventuellt vill farbror doktorn titta på mig eftersom jag har ett skov med nystagmus och yrsel. Det blev (känns) värre nu när jag åter är i tjänst. Känner mig sjösjuk och illamående. Telefonledes blev jag förvarnad om både sjukskrivning och kortisondropp i tre dagar. "Inbillning", sa jag eftersom jag nu haft semester i fyra veckor och absolut vill jobba. Men som sagt - just nu vet jag ingenting. Åtminstone har jag bara cirka 50 meter till farbror doktorn så det känns okej att ta sig dit. Om de nu vill titta på mig. (Kan jag inte bara mejla över ett foto på mig, så de sett mig?)

Min hämnd

August 9th, 2009

De verkar ha gjort bort sig på tv.nu. Eller om det är TV6 som gjort bort sig? I kväll visas långfilmen Hämnarna (The Avengers).

Texten stämmer i stort, men enligt imdb.com så är filmen från 1998 och inte 1999. Men det är inte det som får mitt högra ögonbryn att höja sig mot skyarna. Det är bilden.

Bilden föreställer Captain America, Wolverine och Storm. Cap. Am. tillhör faktiskt Hämnarna/The Avengers (Wolvie och Stormy tillhör X-Men). Problemet är det är skillnad på Avengers och Avengers. Bilden hör till superhjältevärlden à la Marvel Universe. Långfilmen är en engelsk variant av typ kvinnlig Bond eller Modisty Blaise. Har för mig att det var en engelsk tv-serie på 60-talet som för (drygt) tio år sedan gjordes i långfilmsformat. Det ena har inte med det andra att göra. Lite dålig faktakontroll, tycker jag.

I vilket fall som helst är filmen inte sevärd. Ändå ska jag se den. Men inte i kväll.

Helg

August 9th, 2009

Hur sammanfattar man en intensiv helg? Jerry har förgyllt min enkla boning med sin närvaro (och frånvaro då han var på lördagstillställningen med Madonna på Ullevi). Pratat, ätit, sovit och lagt tid på nätet. Jag gav några handfasta datatips (och musiktips), vilket känns märkligt med tanke på vilket dataufo jag är. Lost in space, totalt. Nåja. Man kan väl sina egna små hörn i sajberrymden.

Annars är jag i kväll mest inställd på morgondagens återgång i arbete efter semester. Känner mig disträ. Märks det? Det känns åtminstone så.


Från vänster till höger: Jerry, dator, cannabisplanta.

Jag har haft en skön och behaglig helg.

Ovårdad

August 8th, 2009

Bara att inse att jag har klen skäggväxt. Det går så långsamt. Jag har ingen aning om hur lång tid det ska ta. Just nu kliar det till förbannelse. Det bör växa ut med lika mycket till samt bli tätare.

Och jag har min fars näsa, ser jag.

Besök

August 8th, 2009

Nu har jag gett Jerry lite mat före Madonnakonserten.

SYTYCD

August 8th, 2009

Ännu en gång har jag sett en imponerande uppvisning i So you think you can dance. Brandon och Janette är dansanta tjuvar.

[youtube]1u5v99Kt5as[/youtube]

Och jag gillar musiken. Roisin Murphys Ruby Blue.

Spänd förväntan

August 7th, 2009

Semestern har varit tuff. Redan när jag för fyra veckor sedan gick på semester beklagade jag mig över att jag tvingades bort från jobbet. Ändå har jag inte hunnit det jag hade tänkt. Som att läsa den där pedagogikboken eller skriva om ett regelverk till begriplig svenska. Nåja, jag har åtminstone kollat jobbmejlen X antal gånger per dag och sista veckan arbetat på ett kompendium som behöver uppdateras inför oktoberstudenten.

Kanske jag är arbetsnarkoman trots allt? Att jag nu åter ska börja jobba har lett till en sak. Den här veckan har jag haft återkommande drömmar om jobbet. Jag som aldrig drömmer om jobbet. Och jag har sovit dåligt hela sommaren p.g.a. jobbet. Anledningen är också att jag inte gillade att behöva gå på semester när jag precis funnit en ny plats på jobbet, med delvis nya arbetsuppgifter. Jag är verkligen sugen på att återgå i jobb. Hela sommaren och semestern har varit en lång väntan även om jag haft annat för mig. Tankarna har inte helt kunnat släppa jobbet.

Däremot hade jag gärna gått på fyra veckors semester i, öh... i höst, men jag har ingen lucka. Alla möten börjar i september.

Jag vill så mycket.

Nästan lustigt

August 7th, 2009

I dag för tio år sedan skrev jag här i min blogg (okej, nätdagbok då) följande:

Jag har allvarliga funderingar på att skrota min hemsida.

Hahahaha!

Ny dag randas

August 6th, 2009

Sista semesterdagen är i dag för min del. Fyra veckor är avklarade. Självklart har jag frossat och gått upp i vikt. Ett (1) jobbigt kilo. Annars tror jag att jag sköter mig, håller mig till fasta klockslag, småäter* inte.

Det är dags att ta fram viktminskningsmenyn. Den är inte särskild hård, men effektiv. Dagligen ett mål fisk till lunch (på jobbet, om det finns). Kvällsmat en smörgås. I övrigt massor av frukt och grönt. Blir jag sugen på något har jag tre alternativ att välja mellan: popcorn, lättglass eller 70 % mörk choklad. Men jag tror ändå att jag väntar tills på måndag.

Annars har jag ett problem som uppstod i går. Svår yrsel, jag faller. Förmodligen ms-relaterat då jag tolkar det som nystagmus (ofrivilliga ögonskakningar). Ovanpå det har jag migrän sedan i går. Medicinförrådet är nu tömt på både Treo och Diklofenak. Kanske jag har några Alvedon men de är värdelösa till allt utom feber (och så får man huvudvärk av paracetamol - faktiskt - samt skadar levern - vilket jag redan gjort en gång).

* Jag kan inte småäta över en hel dag, då får jag magknip. Äter jag efter kl. 18 kan jag inte sova. Mellan mat och sömn måste gå sex timmar.

Besked 2

August 6th, 2009

Nej, jag är inte särskilt hoppfull. Högskolans andra antagningsbesked kom i dag och jag står fortfarande på reservplats. Från 14 ttill 6 plats. Det får bli ett stort bortfall om jag ska komma in på utbildningen. Ett problem med urval 2 är att man inte ska meddela om man vill behålla sin plats - antingen som antagen eller som reserv. Att aktivt svara hade kanske gjort att jag kommit in. För även om någon kommit in och inte dyker upp vid kursstart, så är det inte så kul att komma in den vägen. Då har det redan gått ett par veckor in i terminen och man känner sig som om man aldrig kommer ikapp.

Nåja. Min höst är fulltecknad ändå. Rejält. Från och med måndag.

Skäggig

August 5th, 2009

Projekt "anlägg helskägg" har pågått nu i några veckor. Det går väl inte så lysande. Främst då det växer i otakt och jag tvingas raka ner längden för att det inte ska spreta åt alla håll. Om ett par veckor är det väl lagom tätt och jämnt.

Varför denna förändring? Helrakat huvud (1 mm stubb). Svarta markerade bågar i glasögonen. Helskägg. Jo, förändring är alltid bra. Hur kul är det att alltid ha samma utseende när man med så enkla medel kan ändra det? Jag tröttnade väl på mig själv.

Kanske där finns en orsak till. Jag vill bli tagen på allvar. Det går inte när man ser ut som en kerub. Jag försöker bara se vuxen ut.

Bildsök

August 4th, 2009

Tre år har gått, då kan jag göra om följande lista.

(Eftersom frågorna är på engelska gjorde jag sökningen på engelska. Bonus är bilderna för tre år sedan.)

Answer these questions by posting the first image that comes up on Google image for the answer:

1. Your age on your next birthday

Bild för tre år sedan.

2. Your favourite colour

Bild för tre år sedan.

3. Your middle name

Bild för tre år sedan. Plus en till.

4. The last meal you ate

Bild för tre år sedan.

5. Your bad habit

Bild för tre år sedan.

6. Your favourite fruit/vegetable

Bild för tre år sedan.

7. Your favourite animal

Bild för tre år sedan.

8. The town you live in

Bild för tre år sedan.

9. The most useful thing in your house

Bild för tre år sedan.

10. The name of your pet

Bild för tre år sedan.

11. Your most recent purchase

Bild för tre år sedan.

12. Something that makes you happy

Bild för tre år sedan.

13. Your first name

Bild för tre år sedan.

14. Your last name

Bild för tre år sedan existerade inte.

Kan jag röka det?

August 4th, 2009

I flera år har detta varit ett mysterium och det är det fortfarande. Vad är detta för sorts krukväxt?

För fyra år sedan var den 1 dm i höjd, i dag cirka 60-70 cm. Bladen har med tiden delat på sig men såg från början ut som en cannabisplanta. Stammen påminner om en yuccapalm, grenarna med bladen kommer ut ur stamman precis som på en yuccapalm. Är det någon form av hampa? Alla kallar den för cannabisplantan som ser den. Dock är den inhandlad i blomsteraffär och jag fick den som en present.

Gazzy satt så fint när jag skulle ta ett foto, men när jag hukade mig ner så sprang hon mot kameran. Därför reflekteras blixten i den vita pälsen då det blev ett närgånget porträtt.

Hon börjar bli gammal med sina +11 år. Det märks att hon börjar bli gammal och trött. Kanske inte på fotot men jag studerar henne oroligt varje dag. Ålderskrämporna finns där. Just i dag är hon dock ovanligt livlig. Och gosig.

Bakåt

August 3rd, 2009

Inte för att jag har något minne av det, men jag har träffat min mormors mor. Den senaste tiden har jag tänkt en del på henne - den äldsta släkting jag träffat. Någonstans har jag antecknat när hon föddes och dog, för det minns jag inte. Anledningen till att hon finns i mina tankar beror på huset nyligen rivits. Under hela min uppväxt passerade jag huset som stod och förföll. På något sätt har det varit en källa till ursprung - huset där Hilda (född Westergren)och Anders Andersson bodde.

De bodde på ägorna till Maltesholms slott vilket tyder på att mormors far var anställd där. I övrigt vet jag inte så mycket. När jag föddes var Hilda både döv och blind (starr), men till mormors förnärmande brukade folk sticka till henne (Hilda) lite snus.

Jo, jag brukar tänka på alla avlidna släktingar eftersom jag har lösryckta historier om många 200 år bakåt i tiden. Tittar jag på alla män från mormors släktgren så arbetade alla i skogen eller med snickeri. Inga jordbrukare så långt ögat når trots det skånska ursprunget. Kanske för att nordöstra Skåne är rikt på träd.

Däremot vet jag absolut ingenting om min fars släkt, vad de hade för sysselsättning. Det är precis som om allt före andra världskriget är blankt.

Invasion

August 2nd, 2009

Fruktflugorna har invaderat mitt hem och jag vet inte hur jag ska bli av med dem. De har ingen anledning till att vistas i mitt hem. Ändå krälar de till och med runt i slutna plastpåsar i kylskåpet. Varför de kom kan jag förstå (förra veckans gäster lade delade äpplen på diskbänken).

Dansmusik

August 1st, 2009

Min spellista på Spotify har gett mig svaret på vad jag har för typ av musiksmak. Visst, mycket gott och blandat - men mest elektronisk på gränsen till techno med hip hop-influenser. Ojsan. Beat och hook är tydligen viktiga ingredienser.

Lördagsmys

August 1st, 2009

Dåligt mobilfoto men beviset på att Gazzy älskar honungsmelon.

Det är fruktjuicen hon älskar. Hon slickar, det vätskar, hon dricker. Sött och gott.

Schackbrädet ligger under soffbordets glasskiva. Om det hela ser konstigt ut.

Bokpaket

August 1st, 2009

Lång väntan. Tre dagar. Sedan kom mina böcker som jag beställt. Min mp3-bok med Hypnotisören lägger jag glatt åt sidan*, då jag fått bättre böcker att läsa. Tror jag.

* Hypnotisören - jag fastnade på kapitel 3 där jag av djup irritation slet ut öronpluggarna efter att ha hört hur doktorns son tänkte och pratade. Så. Orealistiskt. Det var inte trovärdigt. Författaren har förmodligen aldrig varit barn, umgås inte med barn, har inga barn. När min skepsis lagt sig kommer jag att återuppta boken.