Archives for: November 2009

An, ar, an, an...

November 30th, 2009

I dag har jag namnsdag. Tror jag. I Finland. Är det Antero och Arto där? Jag har visst två kusiner som heter så också. Finare än Anders och Andreas.

Que?

November 29th, 2009

I veckan har där varit två saker jag inte förstår.

1. Min novemberkaktus blommar. Tror det är 3-4 år sedan sist. Jag har haft den i 20 år och det har alltid varit med röda blommor.

2. Jag har fått Tea som FarmVille Friend på Facebook. Efter hennes bortgång. Och hon var motståndare till FarmVille, så jag förstår inte.

Mystiskt.

Identitet

November 29th, 2009

Har ni märkt att nigeriabreven tagit en ny vändning?

Nu ska man alltså dessutom skanna in sitt pass/id-kort och mejla över för att få ut 700 000 dollar. Korkade människor går på korkade mejl.

Bara sopor

November 28th, 2009

Nej, jag förstår inte hur man sorterar sopor. Budskapen är så motsägelsefulla, särskilt om man tittar på skyltarna i soprummet. Sorry, jag fick inte med all text på skylt 2, men ni förstår.

Skylt 1: Nej - i det här sopkärlet får man inte kasta plastpåsar, plastfolie eller frigolit.

Skylt 2: Ja - i det här sopkärlet ska man kasta plastpåsar, plastfolie och frigolit.

Det är ett och samma sopkärl vi pratar om. Skylt 1 är klistrad på kärlet. Skylt 2 sitter på väggen ovanför kärlet.

Om inte renhållningsföretaget tar det hela på allvar - varför ska då jag?

Går man in på företagets hemsida kan man läsa:

Förpackningar av plast
Här lägger du även plastband, frigolit, cellofan, mjukplast och andra mjuka plastförpackningar såsom plastpåsar.

Brännbart avfall
Stoppade möbler, frigolit, skumgummi, plast, stubbar.

Slutsats: De skiter fullständigt i hur man sorterar sopor, bara man slänger.

Förresten. I papperspåsarna för matavfall står det att man även ska slänga (använd) kattsand. Jag tror inte det. Ringer man dem säger de att det är ett tryckfel på påsarna. Efter detta telefonsamtal för 7-8 år sedan har ingenting ändrats.

Smått & gott

November 27th, 2009

Mitt senaste dygn på Facebook; mina inlägg.

Dags att lägga sig med ett kattarsle i ansiktet. Helt okej, om det inte vore för alla hennes kånkelbär. Definition funnen på nätet: "Produkten som uppstår mellan skinkorna när bajs fastnar i stjärthåret och rullas till bär när stjärthalvorna gnids mot varandra". Imponerande med tanke på att hon inte har några skinkor.

Nu när julen närmar sig känner jag mig givmild. Så först till kvarn! Ni ska få överta mina månadsräkningar. Räcker till många, ingen behöver bli utan.

GP: "Den ensamma svanen som simmat runt i Göteborgs kanaler har äntligen hittat en partner". Hm. Om jag slänger mig i kanalen, har jag då samma tur? Hoppas det, för jag kan inte simma.

Börjar det brinna i huset vägrar jag gå ut. Dagens outfit: Röda strumpor, babyblå joggingbyxor, mintgrön stickad tröja (från 1985). Allt normalt ligger i maskinen/tvättkorgen.

Borde man inte be kassapersonalen på Systemet legitimera sig så man ser om de är tillräckligt gamla för att få lov sälja alkohol?

Ute

November 27th, 2009

Jobbigt, men nödvändigt. Jag var tvungen att gå den långa rundan för att köpa snus och lunch.

Sett från min balkong är "hjärtat" grillkiosken på torget. "Krysset" är snusbutiken. Ja, det är en lång runda. Jag fick gå runt huset då jag har ytterdörren åt andra hållet.

I morgon ska jag gå ännu längre. Till affären. Det är säkert 20 meter längre åt vänster. Och där är den hemska backen.

Förresten. Vägen mellan torget och hyreshusen. I går blev en tant påkörd där. Hon bröt båda benen. Tja, sånt händer varje vecka precis där*. Om de inte blir påkörda av spårvagnen istället. Här är ständigt ambulanser som plockar upp demolerade människor. Hade det inte varit för snuset hade jag aldrig korsat gatan. Av den anledningen brukar jag från jobbet åka till snusbutiken för att inte behöva korsa gatan två gånger.

* Ibland ligger de under spårvagnar som får lyftas från spåret, så det är inte enbart brutna ben.

Känsloläget

November 26th, 2009

Nu börjar jag sansa mig något. Veckan är över. Åtminstone vad gäller arbete och skola. Däremot är där så mycket annat som pockar på min uppmärksamhet. Som studielitteraturen. Och advent. Och tvättkorgen. Och räkningarna. Och snusbutiken.

Kanske jag sovit 10 timmar senaste tre dygnen. Två orsaker, den ena är naturligtvis Tea, men också detta att jag haft arslet fullt både med jobb och studier. Men ingen fara, jag har planerat in sömn. Det blir ett par dagar i nästa vecka innan det är arbetshelg (igen).

I min värld är det alltid onsdag (universitetsdagen) eller arbetshelg. Något annat däremellan finns inte. Jag kan inte ens kalla det för en transportsträcka, för det känns som om ingenting annat existerar än onsdagar och arbetshelg. Det som kommer där emellan vet jag inte vad det är. Den energi jag drivs med vet jag inte varifrån den kommer. För jag har ingen energi. Konstant trött. Ständig värk. Ändå fortsätter jag utan att slå av på takten. Jag förmodar att jag bara lever i nuet, men det känns inte då jag inte är riktigt medveten om hur jag fördriver dagarna.

Trots allt. Det känns bra. Riktigt bra. Trots ovan. (Trots ovanan?)

Trött och stressad

November 25th, 2009

Dygnen krymper. Egentid saknas. Jag finns till för andra.

Bearbetning och reflexion

November 24th, 2009

Av Jerry fick jag en bra länk till Carl-Henric Jaktlunds marginalanteckningar som skrivit om sin relation online till Tea.

Hur stötte jag själv på Tea? Vår relation uppstod också online genom våra nätdagböcker. Jag minns faktiskt inte om det var hon som fann mig, men jag tror det. När jag söker i mitt bloggarkiv finner jag första spåret den 30 januari 2000. Skärmdump:

Det speglar väldigt mycket hennes förmåga att glädja sin omgivning. Beroende på vad jag bloggade om kunde det dyka upp små presenter i brevlådan, som t.ex. en keps som jag kunde dölja flinten med.

Många är vi nog som fått sms med dåliga ordvitsar. Minns ett om att Vita huset brunnit ner, kvar står bara en Barak. Eller nåt i den stilen. Små fnissvarningar i vardagen, alltid lika välkommet.

Omtanke är nog ordet jag söker när det gäller Tea. Det gällde även de fåtal tillfällen då vi träffades. Samma människa online som i verkliga livet. Sista gången jag träffade henne var för ett par år sedan när hon besökte stan för en tv-inspelning. Genom åren har vi träffats några gånger.

Sista kontakten vi hade var på Facebook, nio dagar före olyckan. Återigen är det omtanken som lyser igenom.

Vem ska nu hjälpa mig med alla trilskande mobiltelefoner som jag köper? Nej, allvarligt. Det är väldigt oväsentligt, men jag kommer att sakna det stöd jag visste att jag alltid hade genom Tea. I saknaden är jag inte ensam.

Och jag tänker på M, far till Tilde och F. Och jag tänker på r2 och M, gudföräldrar till Tilde.

Dygnet

November 24th, 2009

Polisen brukar lägga ut "senste dygnet" på nätet om vad som hänt. Jag gör något likande. Mina kommentarer på Facebook senaste dygnet.

I går 18.53
Jag är verkligen mållös. Många osammanhängande tankar, men inget jag kan formulera. Det blir en sömnlös natt. Den riktiga reaktionen lär komma då, när första och värsta chocken lagt sig något.

I går 22.54
Julledigheten är inplanerad. Det är åtminstone inte julafton, juldagen, nyårsafton, nyårsdagen eller trettondag jul. För då jobbar jag. Det blev en semesterdag totalt. Så mycket ledighet brukar jag inte ta ut. Utan mig stannar Sverige. Förstår inte hur detta ska gå.

I går 23.04
Och så är jag inbokad att föreläsa för kollegorna på vår utbildningsdag. Fick officiell förfrågan i dag. Hm, måste kolla om där är dator i konferenslokalen. Det blev på den där skutan i år igen.

I dag 10.30
Den otäcka solen försöker bryta igenom molntäcket. Dagens plan: Balansräkning, balansräkning, balansräkning.

I dag 11.30
Naturlig utveckling? Börja skriva kärleksdikter, övergå till sexnoveller? Hm...

I dag 12.00
Trött och utmattad. Gårdagen blev för mycket, först fysiskt, sedan mentalt.

I dag 16.10
Städryck. Så jobbigt. Plötsligt så börjar jag väl vattna krukväxterna också. Eller laga kvällsmat. Hushållsarbete är av ondo. Särskilt när jag har ännu mer bokföring att hinna med.

Jobbigt

November 23rd, 2009

Tea. Två länsbor döda i svår busskrock. Jag är i någon form av chock, så jag nöjer mig med att skriva det här.

Jontas Farmare

November 22nd, 2009

Sedan augusti/september spelar jag onlinespelet FarmVille på Facebook. Eller "socialt" onlinespel som de själva säger.

Jag försöker förstå varför jag fastnat för detta spel. Det är egentligen ett väldigt simpelt spel där det går ut på att leka bonde. Jag sår och skördar. Plockar frukt. Mjölkar. Och mycket, mycket mer. Man får coins och cash för allt det man skördar vilket leder till att man kan utöka sin farm och köpa både djur, växter samt saker (som hus). Man adopterar vilsnekomna djur och får presenter av sina grannar (andra FB:are). Spelet har växt väldigt under den tid jag deltagit och just nu är där ett tivolitema. Tidigare har där varit Thanksgiving-tema och Halloween-tema. Löjligt blev det när temat var utomjordingar. Jag har väldigt många gröna kossor.

Det som förvånar mig mest är hur aggressiv jag är. Målet är inte att ha en trevlig liten farm där jag köper nya saker att pynta med. Jag går stenhårt in för att klättra i poängställningen (går väl sådär). Jag är på level 36 och för varje nivå får man tillgång till någon ny gröda man kan köpa och odla. Det betyder att jag bara har en nivå kvar, för level 37 verkar vara sista nivån om inte man höjer nivågränsen och tillför något nytt. Visst, saker tillkommer, teman tillkommer, men det är grödorna jag är ute efter. Så kanske jag på måndag slutar spela FV när jag kommer upp på nivå 37. Vi får se.

Vad är annars mitt syfte med FarmVille? Nja, hur aggressivt jag än försöker spela så är det avkoppling. Lite lagom hjärndött för att fördriva en tråkig kväll där jag gör allt för att undvika studielitteraturen som ständigt pockar på min uppmärksamhet.

Det finns andra nätspel, men jag är inte intresserad. Jag inser att det får räcka med ett spel. Och att när jag är färdig med FarmVille så är jag också färdig med dessa sociala sällskapsspel. Då återvänder jag till studielitteraturen Mahjong.

Dagens inspiration till bloggtema står fru Rapp för.

Ändrade förutsättningar

November 22nd, 2009

Kim gav mig ett bloggtema:

Tema: Var det lättare att dejta innan nätet kom? Då visste man inte mycket om sina potentiella partners, nu vet man det mesta på 10 minuter.

Lättare vet jag inte om det var. Jag tror inte det. Istället har möjligheter öppnats. Mina erfarenheter av nätdejting är lite begränsade. Inte obefintliga, men begränsade. De har nämligen inte lett till något. När det inte leder till något så drar jag mig tillbaka lite och undviker nätkontakt. Det som lett mig längst var att vi tog kontakt telefonledes. Jag var väl mer intresserad än den som var i andra ändan.

Kanske jag inte svarade på frågan riktigt. Jag har inga problem med att dejta via nätet eller att man kan ta reda så mycket på genom en enkel sökning på Google. Det är svårt att inte finna spår av de människor man googlar på. Det man får tänka på är att man får en väldigt begränsad uppfattning. Jag säger inte allt på nätet, det går inte att veta vem jag är fullt ut genom att söka på nätet. Samma sak gäller andra.

Jag tror på kombinationen irl- och urldejting. Och den indirekta nätdejtingen. Till exempel har jag träffat många bloggare genom åren. Det som kanske inte börjar med baktanken dejt kanske leder till det?

Men ärligt - jag blir nog hellre upphånglad på puben med lite närkontakt direkt. Det är lättare att bedöma människor som man träffar direkt även om nätkontakter kan ge djupare relationer. Men där tror jag det är svårt att gå från den inledande vänkontakten (genom att man lär känna varandras inre) till något mer och köttsligt.

Okej, frågan är svår. Det handlar nog om vilka förväntningar man har och vilken sajt man raggar på.

Se mig djupt i ögonen

November 21st, 2009

Orkar inte skriva något i dag. Läs mina tankar.

The cold and the darkness in my soul

November 20th, 2009

Snart december. Jag har ännu inte förstått att vi är i november då jag mentalt har fastnat i september. Det är väl så när man fokuserar på annat och ständigt är upptagen med att leva. Jag har alltid haft problem med tidsuppfattning. Nu när vi gick tillbaka till normaltid höll jag på att sätta fram klockan en timme då jag var helt övertygad om att det var vår och att vi skulle ställa om till sommartid. Lyckligtvis blev jag uppmärksammad på detta, för annars hade det blivit ett problem då vi ställde om klockorna min arbetshelg.

Jo, för ett par veckor sedan noterade jag att årstiden blivit kallare. Det var en lyckokänsla för jag upptäckte plötsligt att jag kunde röra mig raskt och ledigt utomhus. Allt över +10 gör att jag har svårigheter med att styra min lekamen där extremiteterna vill göra avstickare (me impersonating a drunk). Den stora skillnaden är att jag inte behöver aktivt tänka eller fysiskt anstränga mig. Ja, alltså jag behöver inte tänka ”nu lyfter jag vänster fot, för den framåt, sätter ner den, försöker finna balans och tyngdpunkt, luta mig framåt, lyfta höger fot o.s.v.

Mörkret verkar också vara något alla klagar på. Där är jag lite kluven. Jag gillar mörker. För mig infinner sig en trygghetskänsla av att vistas i mörker. Till exempel gillar jag att ha helt släckt hemma när det är mörkt ute och då lyssna på musik på högsta volym (headset med omtanke om grannarna). Mörker gör också att jag kan fokusera på ett helt annat sätt utan störande synintryck. I tystnaden kan jag bli väldigt introvert (positivt). Nu bor jag lite illa (centrum Gbg) vilket gör det omöjligt för mig att ägna mig åt ett annat intresse – sitta inne med en katt i knäet och titta ut på natthimlen. Här ser man bara stadens ljus reflektera mot natthimlen utan att se en endaste liten stjärna.

Ljusa sommarnätter tycker jag också om, bara jag slipper dagens skarpa solljus som ger mig migrän. Annars stör jag mig inte på den mörka och kalla årstiden. Sammanfattningsvis har mörker och kyla sina fördelar med att jag 1) fungerar någorlunda rent fysiskt, samt 2) känner mörker som något ombonande och tryggt. När jag tänker efter så har jag aldrig varit mörkrädd. Som väldigt liten uppvuxen utanför någon tätort kunde jag stå i timmar på gårdsplanen mitt i natten och titta på natthimlens alla stjärnor. Det är väl därifrån jag fått mycket av min känsla för mörkret som något positivt.

Inspirationen till dagens bloggtext kommer från Rappklanen med ingifte via Facebook.

Morgondagens bloggtexter:
1. FarmVille.
2. Nätdejting.

Ärthjärnorna

November 19th, 2009

Intriger och skitsnack har blivit en ny daglig följeslagare, liksom gnäll och pessimism. Jag är förvånad och samtidigt är jag kanske inte det. Ändå gör det att jag inte känner mig på topp då det påverkar mig negativt och jag vet inte vad jag ska göra åt det. Att ovanpå det bli ifrågasatt gör inte saken bättre. Innan man får uppfattningen att jag skulle vara ett offer måste jag klämma in brasklappen att jag förmodligen bara är veckans target. Och att jag som alltid kommer att dra längsta strået med rätten och kunskapen på min sida. Men jag är trött på friktionerna och funderar på hur jag ska ta mig ur detta. Min vardag ska vara rolig och givande. Frågan är vad mitt nästa steg blir. Slåss för min ära eller fly fältet?

Kvällen är ung

November 19th, 2009

Får se om jag orkar säger mer i dag än i går.

Officiellt uttalande

November 18th, 2009

Ville bara säga att jag inte har något att säga. Nu var det sagt.

Mikroförkylning

November 17th, 2009

Räknas det som att vara lite lätt bortskämd om man är förkyld i endast 36 timmar? Så var det åtminstone i mitt fall. Kanske inte bortskämd, men jag har varit förkyld i 36 timmar. Skitdålig i går och efter lunch i dag var alla spår borta. Åtminstone är jag tacksam över att inte behöva sjukskriva mig. Jag har inte råd med någon karensdag nu när arbetsgivaren fått för sig att dra retroaktiv karens som ska betalas med löneavdrag kommande tre månader. Här gäller det att hålla sig frisk till åtminstone mars.

Komplett litteraturlista, del 2

November 16th, 2009

Nu när jag har klarat av universitetsstudiernas första delkurs (klarade tentan) är det dags att kasta sig över ny studielitteratur.

Visst verkar det handla om ekonomi? Förutom böckerna har jag en tjock lunta med artiklar. Totalt ska jag nu läsa 1 200 sidor som ska tentas i januari. Just nu har jag bara fokus balansräkning och resultaträkning i huvudet efter förra onsdagens föreläsning. Nu på onsdag ska det handla om bokföringens uträkningar mer än enbart begrepp.

Inte mitt favoritämne, men det kanske man ska hålla tyst om.

Böckern jag läste förra delkursen:
2009-09-15
2009-09-17

Ny litteraturlista och foton av böckerna lär komma i januari/februari inför juridik och lagar som är tredje delkursen.

Universums förträfflighet

November 15th, 2009

I går och i dag har jag varit sugen på 70 % mörk choklad. I kiosken på jobbet skulle jag köpt det i går men upptäckte till min fasa att de inte hade det. Detta har gnagt i mig nu i dagarna två.

På jobbet fick jag oväntat besök i eftermiddag. Jag sitter inlåst på en stängd enhet men jobbar åt några andra avdelningar. Tekniken som följer med datorernas inträde i sjukvården gör det möjligt. Jag behöver inte träffa en människa, och gör det inte heller då jag jobbar helg. Men i dag fick jag alltså besök. En undersköteska behövde datahjälp och lyckades bryta sig in där jag satt. Jag avhjälpte snabbt och enkelt problemet (där var inget visade det sig). När hon skulle gå kastade hon fram en chokladkaka till mig. 70 % mörk choklad - precis det jag suktat efter! Jo, hon hade en muta med sig. Om jag vägrade hjälp till skulle jag lockas med choklad. Hjälpte jag till skulle jag få choklad som tack. De hade en gottehelg på jobbet och hon hade ryckt till sig chokladkakan innan hon skulle gå till. Ovetandes om att det var precis den typen av choklad jag ville ha.

Numera min favoritlärare

November 14th, 2009

Aftonbladet:

*fniss* Detta är ju humor...

Senast

November 14th, 2009

Repris tre år senare men med delvis nya svar.

Vilken (pappers)tidning läste du i senast?
Vet inte. Jag prenumenererar på GP men har inte läst den sedan jag började högskolan. Har inte tid.

Vilket teveprogram såg du senast?
Inspelat på dvd: Flash forward från i går kväll och Biggest loser från i morse.

Vilken nyhet läste du om senast?
Tror det bara var en rubrik. Om att Torslandaskolan brunnit ner. Den nyhet jag läst komplett är om Vattenfall, tidigt i morse på text-tv.

Vilken dagbok på nätet läste du senast?
Vet inte, tror inte jag läst någons i dag.

Vad stoppade du i dig senast?
Grov portionssnus. Sväljer den dock inte.

När var du hos tandläkaren senast?
Förra sommaren. Hon är sjuk så därför har jag inte kommit till hittills i år.

Vem ringde du senast?
Nån människa på Linköpings sjukhus.

När cyklade och/eller körde du bil senast?
Cyklade typ 1993 och körde bil samma år. Det är ett tag sedan med andra ord.

När var du på ett bröllop senast (och vems)?
Förra årtusendet. Två kusiner. De gifte sig dock inte med varandra - det var två separata bröllop.

Androidtelefonens förbannelse

November 13th, 2009

Av någon anledning reagerar inte min mobiltelefon för inkommande samtal. Den registrerar på intet sätt att någon ringt. Annat än att jag får ett sms att där finns ett meddelande till mig om jag ringer telefonsvararen. Inställningen jag hade var att mobilsvar skulle gå in efter sex signaler. Ja, sex signaler för den som ringer, men det ringer absolut inte några sex signaler i mobilen. Därför har jag stängt av mobilsvar, avsagt mig den tjänsten. Jag tycker det är märkligt.

Inte nog med det. Knappsatsen är touchscreen men den har slutat fungera. Jo, jag kan slå in siffror men inte sända dem under utgående samtal vilket betyder att jag inte kan trycka in flerval vid samtal med "för att komma till support, tryck 2". Ingen reaktion. Detta har tidigare fungerat. Enligt manualen så ska jag ha funktioner i telefonen (menyer) som inte existerar.

Jag kan ändra profilinställningar som att ställa om mobilen till flygläge samt avregistrera flygläge. Jag kan ändra ringsignaler, men ingen reaktion. Det ringer inte i mobilen. Den registrerar inga inkommande samtal hur jag än gör.

Trots att det är en relativt ny mobiltelefon så är jag väldigt missnöjd med den. Fortfarande låser sig hela telefonen där man får plocka ut batteriet och blåsa på undersidan.

Hur reklamerar man en telefon egentligen? Hos tillverkaren eller hos den man köpt den?

TILLÄGG

Jag har löst problemet. Det som krävdes var att ta ur batteriet, blåsa på det, sätta tillbaks det och starta om telefonen. Då fungerade knappsats plus att menyerna i telefonen utökades. Och det ringer i mobilen. Hur logiskt är detta förfarande?

Givmildhet i tiden

November 12th, 2009

I morse på väg till jobbet började jag känna mig dålig. Ganska snart insåg jag vad felet var. Jag hade för första gången glömt att ta mina morgonmediciner. I en hel halvtimme fick jag må dåligt och dessutom oroa mig. Väl på jobbet var det ju bara att gå till läkemedelsförrådet och snatta. En förmån, kan vi ju säga. Eftersom arbetsgivaren bjuder på kaffe så motsvarade kostnaden en kopp kaffe. Och jag dricker inte det rävgiftet (har eget kaffe med mig).

Sedan hade jag tänkt panikstressa under dagen för att hinna hem till vårdcentralen för att få min spruta nr 2 (vaccinet mot nya influensan). Det visade sig att jag i dag kunde få den på jobbet. De vägrade ju för tre veckor sedan när det var spruta nr 1. De har varit duktiga och pumpa mig full med medicin i dag på jobbet.

Till något helt annat:

Jag besvarar följande lista jag sett både hos Jerry och Tea. Lite antiklimax blir det när man läser mina svar eftersom listan behandlar "jul". Och alla vet vad jag tycker om jul.

Skulle du kunna tänka dig att jobba på julafton?
Ja, och jag gör det också. För nionde året på rad jobbar jag jul- och/eller nyårshelgen. I år blir det julafton och nyårsafton. Samt annandagen, tror jag. Mitt schema ser ut så, men vi har ännu inte jämkat ledigheterna med varandra, så det kan bli fler dagar för mig som infaller helg. Jag bryr mig. Det är lugnt, skönt och man slipper juleländet. Jag finner julglädje på jobbet.

Bakar du något till jul? Vad?
Eh, nej? Det mesta finns väl att köpa i affären? Vem har tid att baka när man jobbar dagarna i ända?

Vilket föredrar du, lussekatter med eller utan russin?
Det finns bara en variant. Med saffran och med två russin ovanpå. Och jag avskyr uttrycket lussebulle. Den benämningen återfinns inte i mina kokböcker av recept. Så jag vet inte riktigt vad en lussebulle är för något.

Vill du ha egenproducerat julgodis eller köpt?
Jag äter inte julgodis.

Knäck eller ischoklad?
Knäck är plombdragare och ischoklad är brunt ister. Åtminstone är det min uppfattning av det, så jag struntar i båda.

Hur ser din adventsljusstake (den man tänder varje söndag) ut?
Jag har lite olika men tänker i år inte ta fram någon (alla i trä) då de ändå inte får plats bland alla mina krukväxter. Jag föredrar smålampor i fönstret som kan stå där året om.

Som fönsterprydnad stjärna eller elljusstake?
En liten ljusslinga, faktiskt. Och en stjärna i köket. Där går gränsen. Vi ska inte överdriva.

Vill du ha julkort med brevbäraren eller som e-post?
Jag skickar inget själv, så jag förväntar mig inget. Känns lite meningslöst då det mesta är standard/förtryckt där man själv (på pappervarianten) skrivit dit sin namnteckning. Jag vill ha mer substans än så, något personligt skrivet. Äh, det kan vara.

Vilka färger har ni till jul? Klassiskt röd/grön/vit? Guld/isblå?…eller vad?
Jag har inga färger bara för att det är jul. Jag avskyr dock rött och den hemska nyansen av grönt som förekommer vid jul.

När julpyntar du hemma?
Julpyntar? Que? En massa skit som samlar damm och som man på ett par veckor plockar fram för att sedan ta bort. Aldrig!

Har varje julprydnad sin bestämda plats år ut och år in?
Ja, i kartonger långt in i garderoben. De har inte sett dagens ljus sedan 1992.

Vad bara MÅSTE hänga/finnas i granen?
Är där ingen spira eller änglahår så är det ingen julgran, bara en ful gran som barrar. Jag behöver inte bekymra mig. Jag har ingen gran.

Har du ett färgtema i granen?
Granar bör vara gröna och inte i plast. Det är väl ett bra tema? Som jag inte behöver bry mig om.

Levande gran eller plastgran?
Hur levande är granen utan sitt rotsystem?

Hur ser din julfrukost ut?
Flingor och mjölk. Det är ju en vanlig arbetsdag.

Brukar du göra något aktivitet på julafton, t.ex. gå en promenad, spela sällskapsspel osv.?
Arbeta på dagen, hem och sova på kvällen.

Dricker ni köpeglögg eller hemmagjord?
Glögg dricker man på lucia.

Vilken glögg brukar du dricka på jul om ni köper den?
Som sagt - glögg på lucia eller på skyltsöndag. Jag köper inte glögg. Jag blir bjuden glögg. Jag smuttar för att visa god vilja, oavsett vilken glögg det är. Brukar få på jobbet - med alkohol i. Annars är där ingen mening med att dricka den.

Vad av dessa saker brukar ni ha i glöggen, mandel, hasselnötter eller russin?
Lägg i russin så blir det nästa som romrussin. Äh, inget är nödvändigt - allra minst glöggen.

Finns det någon frukt som är ett MÅSTE till jul?
Nej, men apelsinerna är som saftigast vid den här tiden på året, så det faller sig naturligt att köpa dem p.g.a. det.

Vilken är din favoritjulskiva?
Kiss, Unmasked. Jag vet inte varför då det inte är en julskiva på något sätt. Men den är lika soft som julmusik och kan därför ersätta alla bjällerklang och santa klås.

Vilken är din favoritjullåt?
Grandma got run over by a reindeer. (sök på youtube)

Vad skulle du inte vilja vara utan på julbordet, vad är ett absolut måste?
Det som hör hemma på julbordet men som äter året runt är Janssons.

Nämn tre rätter du lagar helt själv till julbordet?
Jag har inget julbord.

Föredrar du vörtbröd med russin eller utan?
Skitäckligt. Blir ännu värre med russin i.

Risgrynsgröt eller Ris à la malta?
Ingen betydelse, men var försiktig med vaniljsockret i maltan, för det kan bli beskt med för mycket.

Vill du ha dopp i grytan eller inte på julbordet?
Vad är det för jäkla julbord som nämns i var och varannan mening?

Dricker du julmust eller mumma till julbordet?
Jag dricker varken julmust eller mumma. Man blir däst av sådant.

Vilket är ditt bästa julrecept som du har fått av din mamma eller svärmor?
Det är snarare tvärtom. Jag brukar dela med mig av recept men inte julrecept.

Tittar du varje år på Kalles julafton?
Nej, jag arbetar.

Vilken snutt är favoritsnutten ur Kalles julafton?
Uttjatat, inget kul att se i repris.

Har du sett Karl-Bertil Jonssons jul?
Inte de senaste 10 åren vad jag vet? Avskyr verkligen Karl-Bertil och Rodin Hood-mentaliteten som gestaltas. Uttjatat!

Har ni tomte hemma?
Totalt meningslöst - jag har/får/ger inga julklappar.

Köper du julklappar till många?
Ingen alls.

Tycker du att det skall vara julklappar till alla eller bara barnen?
Man behöver inte ge julklappar.

Tycker du att julklapparna skall vara inslagna i affären eller vill du göra det själv?
Skit samma, det rivs ändå av och kastas.

Färgglatt eller enfärgat julklappspapper?
Se föregående fråga med svar.

Roligast att få i sin julklapp?
Det är roligare att spara (egna) pengar och köpa något fint till sig själv.

Vad skulle den ultimata julklappen vara till dig i år?
Stillhet efter en arbetsdag.

Som planerat

November 11th, 2009

Lååååååååååååååååååååååååång dag. XX(

Essensen

November 10th, 2009

Ett klipp ur bloggen daterad 15 mars 2001:

Usch, vad jag är missnöjd med allt. Nej, jag har inte för höga mål. Problemet är snarare att jag har mål. Och så börjar jag känna mig rastlös. Sånt brukar resultera i ny hemsidedesign, men jag får väl hejda mig lite.

Det beskriver min personlighet väldigt väl. Jag har många mål och problemet är att jag uppnår dem. Då blir jag väldigt rastlös. Det är väl därför mina arbetsuppgifter skiftat så väldigt genom åren trots att jag haft samma yrke i närmare 20 år och nuvarande arbetsplats i 10. Jag kräver mycket stimuli. Det är väl därför jag också flyttat så ofta genom åren (nya bostäder på nya orter). Säkert kan det också förklara varför jag ständigt vill utbilda mig. Jag hoppar lite från blomma till blomma. Det jag ändå kan säga är att jag gör avslut, jag lämnar bara inget ofärdigt.

Var min rastlöshet kommer ifrån vet jag inte. Möjligen är det bara så att jag vill väldigt mycket. Därigenom uppstår målsättningar som jag snabbt avverkar genom måluppfyllelse. Glädjen för mig är inte att luta mig tillbaka och njuta av det jag åstadkommit. Jag hastar vidare. Jag njuter av själva förloppet fram till målgång.

Jag kan inte säga att detta är ett genetiskt beteende, så då är frågan - återfinns det i mitt horoskop? Finns det någon beskrivning eller förklaring där? För frågan är vad som skapar ens personlighet. Erfarenheter? Miljö? Nja, men jag finner inte svaren där heller och då tittar jag mot horoskopen. Det enda jag kan säga om vattumannen är att alltid strävar uppåt och framåt, sett ur alla perspektiv. Vi fäster oss inte vid det som varit då vi vill utvecklas. Ambitiösa personligheter. Jo, det kan stämma in.

Samtidigt kan jag bli vädligt trött på mig själv och att jag ständigt kämpar för något. Det tar på krafterna men jag kan inte släppa taget om vem jag är. Det är för stor del av mig själv. Jag vill framåt. Konsekvensen är rastlösheten och det får jag ta. Men jag är trött. Släpper jag taget vet jag inte vad som händer, men det är dåligt.

Fångad

November 9th, 2009

Ojdå. Jag fann en bild där jag figurerar. Det är från årsmötet jag var på för några månader sedan.

Läget

November 9th, 2009

Det känns lockande att flytta till trakterna kring Stockholm. Det som lockar mig är jobb, det som gör att jag stannar kvar är jobb. Just nu står det och väger. Jag förväntar mig erbjudanden.

Men jag känner ändå att jag vill stanna där jag är. Av två helt andra anledningar. 1) Universitetsstudiern som inte finns någon annanstans i landet. 2) Gazzy är gammal och klarar dåligt av en flytt. Tyvärr måste jag säga att båda kommer till ett slut och då är där inget som håller mig kvar. Beroende vilka erbjudanden jag får.

Inför nästa vaccinering

November 8th, 2009

På torsdag är det dags för mig att ta spruta nr 2 enligt vaccinationsprogrammet mot nya influensan. Det florerar rykten och pratas fram och tillbaka, men så är det. Jag ska ta en andra spruta och på torsdag har det gått minst tre veckor sedan spruta nr 1.

Jag tillhör två riskgrupper. Dels har jag nedsatt immunförsvar p.g.a. den bromsmedicin jag tar mot ms. Dels har jag min övervikt. Dock är det bara en utav de två riskgrupperna som gör att jag behöver ta en spruta nr 2; nedsatt immunförsvar.

Medicinska riskgrupper

  • Personer från 13 års ålder som tillhör en medicinsk riskgrupp men ändå har ett fullgott immunförsvar får en dos vaccin.
  • Personer från 13 års ålder som tillhör en riskgrupp och som dessutom har nedsatt immunförsvar får två doser vaccin med minst 3 veckors intervall.

Dock är det lite tveksamheter vad som menas med nedsatt immunförsvar. Vad jag kan läsa mig till så går jag in under kategorin "personer som får behandling mott inflammatoriska sjukdomar och behandlas med medicin som sätter ner immunförsvaret" även om man som exempel inte tar upp just mitt läkemedel. Interferon nämns som ett exempel och är en del av ms-behandlingen för vissa, men inte för mig. Jag har något likvärdigt som inte ger mig så svåra biverkningar.

Hur kan jag vara så säker på att jag får vaccin? Att det inte är slut? Tja, det vet jag inte. Jag förutsätter att det finns vaccin till riskgrupperna och då administrationen verkar ha fungerat i Västra Götalandsregionen. I motsats till i Region Skåne. Jag är i detta läge ganska tacksam över att jag inte längre bor eller arbetar där. Man började en vecka före alla andra att ge vaccinationerna men bara till sjukvårdspersonalen. När det var dags för riskgrupperna var vaccinet slut och ny leverans dröjde. Man var inte förutseende och prioriterade fel. Det har efter detta varit sluta vid flera tillfällen och riskgrupper nekas fortfarande vaccin med lite olika motiveringar.

Hos mig har dessa problem inte funnits (hittills). Vaccinationsprogrammet kom igång som planerat och enbart för riskgrupperna. Nu var det inte så att dessa grupper sprang ner sina vårdcentraler i jakt efter en spruta, så det kanske förklarar att det finns vaccin. Den skeptiska inställningen (som jag fortfarande inte förstår och skyller okunskap och media för) kan dock nu vara över efter vårt första dödsfall i regionen. En man som inte tillhörde någon riskgrupp. Och vårdpersonalen fick inte vaccin första veckan, utan fick vänta till vecka två och tre.

Och så har vi politikerna i Uppsala som ser sig själva som Guds gåva till sjukvården och därmed utgör en riskgrupp enbart i egenskap av att vara politiker. Eller att sportfånar ses som riskgrupp. De verkar ha glömt detta att det gäller medicinska riskgrupper, inget annat. Visst, de utsätter sig för andra risker i egenskap som politiker och sportfånar, men det finns ingen anledning att tränga sig före. Alla ska erbjudas vaccin och grupperna är redan prioriterade. De medicinska riskgrupperna och de som utsätter sig för smitta genom ett nära vårdarbete.

Problemet är inte bara medias felaktigheter kring svininfluensan och vaccineringarna. Det stora problemet är att man inte samordnat insatserna på nationell nivå. Varje landsting får själva köpa hem vaccinet. De får själva bestämma hur programmet ska läggas upp. Det blir bekymmersamt när inte lika vård ges. Sverige är unikt vad gäller samordning och likabehandling av vård, så det är konstigt att vi gjort avsteg vid en pandemi.

Men vi är bara i början av allt elände. Jag är glad att jag åtminstone fått en spruta. Jag känner ingen som dog i Estoniakatastrofen. Jag känner ingen som dog i tsunamin. Jag känner ingen som dog i 9/11. Men jag lär känna någon som dog i nya influensan.

Frågan är bara när första rapporten kommer som säger att någon dog som tagit vaccinet och som inte var riskgrupp, samt där det inte var relaterat till biverkning. Rent statistiskt borde något sådant fall också dyka upp bland alla andra dödsfall.

Och ovan är ett inlägg som jag skrivit då det var ett önskemål från Carina. På frågan vad jag skulle blogga om fick jag önskemålet enligt följande på Facebook.

Att H1N1 vaccinet är slut för riskgrupperna för att andra lurat sig före :(

Mission completed! :D

Ny litteraturbeställning

November 7th, 2009

Först nu på lördagskvällen fick jag tid över att gå igenom min litteraturlista över böcker jag måste köpa inför onsdagens föreläsning. Jag tror inte jag hinner få böckerna vilket känns ganska hopplöst eftersom det är ekonomiska räkneböcker som jag behöver ha med mig på onsdag. Det jag behöver är fyra böcker för 1 036 kronor under två månaders studier. Det är dyrt att vara student. Under en termin har jag kastat ut ett par tusen samtidigt som jag lånat böcker samt fått mycket som stencilerat material från skolan. Jag har lön. Jag arbetar. Frågan är hur heltidsstudenter har råd. Ett studentrum kostar lika mycket som min lägenhet. Studiemedlet ska räcka till mycket.

Men det är ändå för dyrt. Enda fördelen med att lägga pengar på litteraturen är att jag har nytta av den sedan också.

Så roligt man kan ha en lördagskväll då...

Motsatsförhållande

November 6th, 2009

I år har jag inte skrivit något här under tre dagar totalt. Egentligen borde det vara tvärtom. Jag borde ha skrivit endast tre dagar i år. Mer vettigt har jag ju inte haft att komma med.

Gamla goda tiden

November 5th, 2009

Om vi backar klockan lite till tiden före alla modebloggar, internetbank och ipredlagar. Hur såg nätet då ut? Hur såg det ut på nätdagbokens tid när allmänheten så smått började skaffa Internet? Mycket har hänt på dessa tio år. Det är lätt att glömma historiken kring vad som var viktigt på nätet då.

Jag måste erkänna att jag inte var först ut med en egen hemsida. Ändå känns det lite som om jag tillhör första generationen från slutet av 90-talet.

Personliga hemsidor var ofta hemska, men man imponerades ändå över kreativiteten i form av hemska färgkombinationer, bakgrundmusik i form av midi-filer och blinkande animerade gif:ar. Jag var själv med i den svängen även om jag redan då insåg att för många irritationsmoment tog fokus från det textmässiga innehållet. I dag är jag ganska tacksam över min insikt, för jag behöver inte känna för mycket skam när jag tittar på det som varit. För jag har sparat alla sidorna. Mina egenhändigt gjorda html-filer. Första hemsidan skapade jag på hårddisken hösten 1998 när jag gick kvällskurs i html-design. Först i februari 1999 offentliggjorde jag en reviderad hemsida. Dagen efter hemsidans födelse (1999-02-14) bestämde jag mig för att utöka med en nätdagbok då jag ville ha mer innehåll som inte var statisk. Vem kunde väl då tro att 1) nätdagboken några år senare fick stort genomslag som blogg (via omvägen webblogg), 2) att de flesta bloggar eller har bloggat, eller 3) att jag snart bloggat i elva år?

En skärmdump av min första nätdagbok:

Min första hemsida låg på Geocities och jag tror man fick 2 MB i utrymme, vilket senare utökades och som var reklamfinansierat. Någon egen webbadress fick man egentligen inte annat än en anonym delsida. När utrymmet tog slut gick jag över till Passagen (först 7 MB tror jag, men som senare utökades). Därför var nästa steg Telia som jag tror gav 10 MB (som utökades). Men sedan 2001 har jag webbhotell och eget domännamn och detta har inte ändrats. Jo, jag bytte webbhotell då hotell nr 1 bestämde sig för att inte längre vara webbhotell.

Men så mycket mer var annorlunda då. I dag surfar man via mobilen, trådlöst, adsl-modem, usb-modem och så vidare. För tio år sedan hade man uppringande modem som lät tjöt och pep innan koppling med nätet skett. Det var dyrt och spärrade telefonledningen.

Det som gav mig något personligen var dock alla kontakter vilket berodde på att jag var med på Dagbok på Nätet (oj, jag är visst medlemsadministratör där i dag). Vi var inte fler än att vi hann läsa varandra och dessutom kommentera via gästböckerna. Eftersom bloggverktygen ännu inte var riktigt utvecklade hade man gästböcker. Vanligast var gratistjänsterna man kunde koppla till sin hemsida. Axlbook var den största och kanske enda innan vi upptäckte Erimax. Axlbook hade möjlighet till 200 inlägg, därefter raderades äldsta inlägget. Senare utökades detta till 400 inlägg. Och här hände det saker i gästböckerna. Det var inte bara så att man kommenterade det som hände på hemsidan, utan här fanns chatten. Vad hade vi för chatt annars? Jo, Aftonbladets kontaktchatt (som jag besökte för första och sista gången den 16 februari 2000 (min 30-årsdag)). Våra gästbokschattar var betydligt intressantare. Man bjöd in till chatt i gästboken någon sen kväll. Väldigt personligt. Och väldigt oanständigt. Samt fruktansvärt kul. Dock hade jag alltid panik när inläggsgränsen började närma sig, för då gällde det att snabbt byta ut mot en ny gästbok. Jag tror visst att jag sparat någon gästbokschatt.

Ganska snart kom dock Partychat:

Det är märkligt. Vart tog vissa av våra mest aktiva ”dagbokare” vägen? Annars är de flesta av oss kvar fortfarande även om vi uppdaterat våra nätdagböcker till bloggar. De som slutat blogga skriver dock på Facebook

Ändå måste jag säga att vi gick ytterligare ett steg genom att vi lämnade datorerna för att sammanstråla i dagboksträff. Många var vi som på första dagboksträffen 2000 sammanstrålade i Norrköping. Uppföljande träff hade vi sedan i Göteborg. Och på Finlandsfärjan. Sedan har det varit många mindre bloggträffar runt om i landet med nytillkomna bloggare men också med oss gamlingar.

Jag tror att vi var med och startade något. En rörelse. Vi var grunden i bloggosfärens uppkomst. Kanske vi inte borde få cred för det, men ovan är lite av en redogörelse för landets näthistorik. Hur det var och hur det ledde fram till det vi ser i dag.

Varför skriver jag allt detta? Jo, jag kastade ut frågan på Facebook vad dagens bloggtext skulle handla om.

Jag tycker att du ska reflektera över hur det var på den gamla goda tiden när vi alla hade uppringda internetuppkopplingar, spammade varandras gästböcker och partychattade på lördagskvällarna. Det var tider, det! :-)

Tack för förslaget, Susanne!

Förresten – en sak nämnde jag inte. Webbkamerorna som sattes på vid partychat. Där vi klädde av oss. Bäst att låta det falla i glömska... åtminstone bilderna.

Ekonomiska spörsmål

November 4th, 2009

I kväll började en ny delkurs på universitetet. Ekonomisk styrning inom offentlig förvaltning med inriktning hälso- och sjukvård. Så intressant! Kanske beroende på att det är detta jag arbetar med. Ja, de ekonomiska aspekterna ur ett rent administrativt sätt. Här känner jag att jag har en fördel jämfört med kurskamraterna som mestadels består av sjukvårdspersonal.

Det enda negativa är att nu börjar åter litteraturjakten. Jag vill låna mina böcker, men de finns inte och jag behöver dem till slutet av januari då jag tentar. Så det blir att åter betala för böckerna. Jag som hade tänkt spara ihop lite pengar för att köpa Windows 7 Ultimate. Eftersom jag är student får jag 50 % rabatt, d.v.s. 1 500 kronor. I och för sig har jag inga problem med Vista som fungerar utmärkt efter att buggarna försvann för drygt ett halvår sedan.

Hm. Undrar om jag kan önska mig i julklapp... med tanke på att varken jag eller familjen firar jul. Denna månad blir nämligen tuff då jag trots allt blivit återbetalningsskyldig karensdagar för detta år som kommer att dras på lönen. Och så är det ju dags för studiemedelsåterbetalning. Och nu alltså också studielitteratur.

Två I-landsproblem

November 3rd, 2009

Det var svårt med nattsömnen. Jag var upprörd. Därför tog jag itu med dessa problem under dagen, men blev ännu mera upprörd (genom bekräftelse om att jag har rätt). Det svåra för mig är att släppa detta. Även om jag har rätt så är jag i underläge och måste lära mig att vända ryggen till. Så svårt. Min tid kommer. Hade jag haft fel hade det varit lättare att gräma sig några timmar och sedan släppa det. Men som sagt, min tid kommer.

Jag hörde om en ny konsekvens av att ha tagit vaccin mot nya influensan. Att det nästan är omöjligt att få upp armen (där man fått sprutan) bak ryggen för att kunna knäppa upp bh:n. Jag trodde det fanns bh med knäppning fram? Borde inte en sådan rekommendation gå ut inför vaccinationstillfället? Nej, bh-löshet är inget jag förespråkar. Jag föredrar min egen rekommendation. Jag är anständig.

Skakig upplevelse

November 2nd, 2009

Hela dagen har jag haft konstiga skakningar i kroppen där jag också haft svårt att hålla balansen. Till detta har jag återfått mina ögonskakningar. Hur jag ska tolka detta vet jag inte ännu, kanske ett pseudoskov efter att jag för ett par veckor sedan tog vaccin som triggar immunförsvaret.

I övrigt är det som vanligt - häcken full.

In från sidan

November 1st, 2009

Då jag ibland får för mig att läsa i mitt bloggarkiv, finner jag saker som jag själv reagerar över. Som detta:

Hur många syskon har du?
Inga alls, förutom tre styvsyskon.

Det är nog allt jag någonsin skrivit om den saken. Anledningen är att jag under 20 år endast träffat två av tre. Den första har jag träffat en gång, den andra kanske tre gånger. Jag har ingen relation eller band med dem. Kanske jag inte ens kan säga att de är styvsyskon.