Archives for: September 2010

Omkörd

September 30th, 2010

Äntligen har Lady Gaga gått förbi David Guetta i min spellista på Spotify!

Det tog mig ett år att passera Guetta som jag spelade väldigt mycket förra sommaren och vintern. Med skiftet av placeringarna vill jag visa min goda musiksmak.

Insikten

September 29th, 2010

Det börjar ta sig. Tre år efter inköpet har jag (med stor hjälp) monterat ihop en tavla jag köpt på Ikea. Den är 200x140 cm och man fick själv montera den på stålram. Inte lätt. Anledningen till att det dröjt tre år beror på att jag inte haft någon lämplig vägg. Efter lite ommöbleringar fick jag plötsligt en gipsvägg fri till tavlan. I sovrummet. Så nu kan man säga att jag har sjöutsikt.

Tyvärr blev jag skadad i arbetet med att sätta upp tavlan. Skruvar till gipsvägg kräver väldigt mycket muskelstyrka. Skruvmejseln har handflått mig. Men det var värt besväret (skadan) att äntligen få upp tavlan som trots allt gick på cirka 2 000 kronor.

Andra problem som dök upp efter arbetets gång:
- Monteringsanvisningen var försvunnen. Fanns inte att ladda ner från Ikea, men genom ett medlemskap i ikeafans(dot)com så fick jag tag i en kopia.
- Gipsväggsskruvarna försvann efter inköpet i går. Fann dem under en hög med tidningar.

Memo to self: Montera ingenting från Ikea, anlita hantverkshjälp även för den enklaste varan!

Att hänga med

September 28th, 2010

Det är dags att köpa en ny engelsk ordbok. Språk ändras över tid och min ordbok trycktes 1987 (första upplagan 1964). Boken var relativt nytryckt då jag köpte den 1988-06-27 för 149 kronor. Jo, jag vet detta då jag skrivit det i ordboken.

Anledningen till att jag är så skeptisk till min engelska ordbok beror på ordet gay. Det är en bra måttstock. Står där "glad, munter; ljus, bjärt; lättsinnig", kan man lika gärna kasta den. Särskilt om boken är tryckt 1987 med tanke på att betydelsen redan då inte längre fanns.

Av samma anledning kan man kasta SAOL om sambo står för "hälften neger, hälften indian" och inte är en förkortning av sammanboende.

Språk förändras.

Ingen bäddning

September 28th, 2010

Det känns inte läge att kasta på sängöverkastet i dag.

3.3.3

September 27th, 2010

Förhoppningsvis märker ingen att jag uppgraderat mitt bloggskript från 3.3.1 till 3.3.3. Verkar något inte fungera, så meddela mig. Egentligen hade jag inte tänkt göra någon uppgradering då 4.0.0-alpha snart kommer i skarp version, men jag får så mycket spamkommentarer. Kanske inte uppgraderingen hjälper, men det har hjälpt tidigare.

Bot och förklaring på korta inlägg

September 26th, 2010

Man kan utläsa ur blogginläggens längd när jag har haft arbetshelg. Det betyder att jag presterat tillräckligt med text i jobbet. Jämfört med en normaldag mitt i veckan tvingas jag prestera mer än 150 % om man räknar antal journalanteckningar. Tydligen är jag dessutom högpresterande* vardagar, så jag vet inte vad man då ska säga om helgerna. Annat än att de skapar fysisk värk i mina lemmar och att jag är mentalt slutkörd. Mer än vanligt, alltså.

Förresten. På tal om att skriva. Väldigt ofta skriver jag < och >, mindre än och mer än. Det ingår ofta i medicinska texter. Jag har inga problem att särskilja dem åt när jag skriver. Min åsnebrygga** är att på tangenten är mindre (än) underst och mer (än) överst. Om det är logiskt vet jag inte, men det fungerar. I förstaklass fick jag lära mig något om ett krokodilgap som jag aldrig förstått. Men att läsa tecknen och säga vad som är vad har i alla år varit en omöjlighet. Tills härom dagen. Ser man på tecknets vänstersida ser man på < att det är slutet. Och att till vänster på > är det öppet. Mindre än <, mer än >. Så. Självklart!

Förresten igen! På Facebook skrev jag för någon dag sedan om att jag köpt ett rosa lakan. I kväll var det premiärbäddning. Missnöjd. Det är skrivet med tusch på mitt rosa lakan. Att det är 180 cm brett. Och inte på någon kant som ska vikas in under madrassen. Tyvärr såg jag inte detta förrän jag hade tvättat lakanet - något jag alltid gör med sängkläder då jag inte litar på dess renhet. Men jag tycker att det var väldigt hjärndött att skriva med tusch på ett lakan, vem som nu gjort det.

* Enligt kollegor och arbetsgivare. Själv ställer jag mig fortfarande tveksam till det påståendet, men allt är väl relativt och i jämförelse.
** Enligt ordlista betyder det ungefär att man är mindre begåvad och behöver hjälp med att komma ihåg - t.ex. barncyklar med grönt handtag till vänster och rött till höger för att skilja mellan vänster och höger.

Kortare än en twittring

September 26th, 2010

Oj, jag trodde att jag hade bloggat i dag. Nu har jag gjort det.

Elva år

September 25th, 2010

Det är inte ofta jag skriver chockerande nyheter i min blogg. Men här kommer en:

Jag har inte tittat på Våra bästa år (Days of our lives) på flera månader!

Japp, jag har gett upp. Kanske det bara är tillfälligt, men jag hinner inte titta på tv.

Järnet

September 24th, 2010

Veckan har varit lite väl fysisk och överaktiv för min del. Smärtorna känns inte särskilt stimulerande och tillför inget positivt i mitt liv. Tänka sig. Just nu kan jag bara hoppas på ett mirakel eftersom arbetsveckan ännu inte är slut på långa vägar. Jag har inte tid att hämmas av smärtorna, de får inte hålla mig tillbaka.

I övrigt... Ingenting. Jag kommer inte på något att säga.

Here we go!

September 23rd, 2010

Efter de senaste två dagarna känns det som om jag fått input overload. Risken är att all information förvandlas till antimateria och huvudet imploderar på mig. Risken känns överhängande. Därför kommer min semestervecka väldigt lägligt i nästa vecka. Men innan jag genomför den omstarten av hela systemet kanske jag bör få ner allting på papper eller nåt? Det som hänt är att jag fått gensvar på jobbet beträffande mina kunskaper och nu fått större ansvar där min kompetens efterfrågas på en helt ny nivå. Det gör mig mer splittrad än någonsin eftersom ingenting lyfts bort när nytt tillkommer. Det som då oroar mig är att allting istället blir halvdant (katastrof!). Vilket fruktansvärt personligt misslyckande! När allting faktiskt tyder på en positiv utveckling där måluppfyllelse ligger inom räckhåll.

Spännande och stimulerande.

Social kontra sociala medier

September 22nd, 2010

Avdelningen manlingt och kvinnligt?

Ingen uppskattar rasten på universitetet. Ingen går ut, fikar eller röker. Alla sitter kvar under de tjugo minuter rasten varar. Men vad är det som gör att alla kvinnor börjar prata med varandra och alla män sliter fram mobiltelefonerna för att surfa på nätet, spela spel eller sms:a? Själv gör jag varen det ena eller det andra. Jag observerar istället dynamiken där jag står lutad mot en vägg då jag får så ont i ryggen av de statliga stolarna som inte är anpassade till någons rygg.

Vardagsblogg

September 21st, 2010

Under fyra dagar har jag skrivit om politik. Ett ämne jag inte brukar skriva om, men det var kul som omväxling. Märkligt nog så betyder det inte att man missat något i min vardag. Vardagsbloggen har fått stå tillbaka men där har inte hänt så mycket. Åtminstone inte sådant jag kan skriva om. Det jag kan säga är att jag visats uppskattning. Jag har fått ett kvitto på att jag gör någonting rätt. Det var väl på tiden?

Anledningen till att det inte händer så mycket just nu i min vardag beror på att jag hamnat i en extrem sömnfas. Antingen sover jag inte på veckor, eller så sover jag dygnet runt. Jag vet inte vilket som är värst. Båda alternativen betyder överdriven trötthet, men kanske det ändå är bättre att kunna sova även om det inte hjälper något.

Lite pressad är jag nog allt. Att ha mycket att göra bekommer mig inte, men alla dessa deadlines! Därför är det ganska skönt att min höstsemester snart infaller. Då får jag tid till att samla mig.

Fel vägar

September 21st, 2010

Något är väldigt fel när man inte kan bemöta SD:s politik utan att attackera eller provocera dem. Det är något som stärker dem. Vi spär på deras offermentalitet och fiskar framtida röster åt dem. Alla de som känner sig tveksamma eller nyfikna på SD väljer deras led för att visa att det inte är okej att gå till omotiverad attack. Nej, omotiverat är det kanske inte när man ser vilken typ av politik SD bedriver, men de som säger sig värna om demokrati tar till odemokratiska medel. Kan man inte argumentera för sin egen sak ska man inte attackera andras, om än dåliga, argument.

Det känns väldigt märkligt att SD får Säposkydd p.g.a. hotbilden. Om hotbilden inte är extremhögern... Fundera lite på det.

Även om jag inte på något sätt, i någon aspekt, delar SD:s politik mer än att jag skulle älska Ohly och likmaskar (varken älskar eller hatar - de har fått sig en uppgift tilldelad), så måste vi fortsätta arbeta för respekt*, åsiktsfrihet och en demokratiskt anda. Kanske Åkesson borde börja skandera "I'm here, I'm queer, get used to it"? För de är här. Tillräckligt många människor ville ha in dem i riksdag, landstings-/region- och kommunfullmäktige. Bemöt dem på ett demokratiskt sätt med sakargument för egen sak, inte svaga argument emot. Låt er inte provoceras till att sänka er till osakliga påhopp. Tyvärr tror jag att vi också kommer att få se en del fysiskt våld - varför är annars Säpo inkopplade?

* Respektera även meningsskiljaktigheter. Själv kanske jag inte låter så respektfull, utan kan anses raljerar. Men jag har en åsikt som är mer än "protestera för protestens skull".

PS! Något jag skrev på Facebook i natt:
Åh, Gud! *yrvaken* Drömde att jag arbetade för SD som rådgivare med damage control där jag försökte lära dem grundläggande demokrati utan större framgång där jag till sist var så arg att jag skrek. Vaknade av huvudvärk.

SD har blivit mångas huvudvärk.

Dagen efter - valanalysen

September 20th, 2010

Varf?r v?grade Ohly g? in i sminklogen under g?rdagskv?llens valvaka i SVT bara f?r att ?kesson var d?r? Kommunister och nazister gjorde ju gemensam sak och samarbetade under Andra v?rldskriget d? de b?da hade m?let att utrota judar. De har en gemensam grund att st? p? - brottet mot m?nskliga r?ttigheter. Skulle det p? n?got s?tt ha f?r?ndrats?

Sj?lvklart vill inte Sahlin avg? som partiordf?rande - hon har fortfarande en chans att bli statsminister om det blir nyval p.g.a. den politiska r?ra som uppst?tt. S? snopet det skulle vara om hon d? avgick ett par veckor f?r tidigt. Partikamraterna ute i landet f?respr?kar en avg?ng, men hon kl?nger sig envist fast. Kanske f?r att opinionen v?nt i slutet av valspurten och hon har segervittring fortfarande. Men ?r hon enda belastningen f?r partiet? ?r inte Ohly en st?rre belastning?

Spr?kr?ren ?r lite v?l arroganta i sina uttalanden om att inte st?dja Alliansen f?r att skapa enighet i riksdagen. Trots allt s? ?r Milj?partiet ett mittenparti som inte v?ljer ett block framf?r det andra ute i landet. Spr?kr?ren ?r ganska ensamma om att s? kategoriskt s?ga nej till ett samarbete. De ?r sprungna ur h?gern men har f?r vana att s?ka samarbete med de som har n?got att erbjuda i form av inflytande och makt. S? fr?gan ?r hur l?nge de officiellt s?ger nej. Om Wetterstrand g?r in i Alliansen blir hon per automatik vice statsminister vilket m?ste sm?lla h?gre ?n ett spr?kr?r, vilket ?r en titel hon snart f?rlorar. Som vice statsminister har hon en makttitel i fyra ?r.

De ?r lite konstiga i den r?dgr?na r?ran. Tanke och logik ?r n?got som inte fastnar p? dem ens om man kastade det p? dem.

Jag finner det intressant, denna parlamentariska r?ra som uppst?tt. Hur de (Allians och r?dgr?na) ?n v?nder arslet s? har de SD d?r som verkar vilja penetrera s? m?nga rumpor som m?jligt. Trots allt s? har ju alla de etablerade partierna stulit SD:s sakfr?gor och gjort dem till sina egna, enligt ?kesson i sitt tal i g?r. Mytoman?

N?r Alliansen gick in i tv-studion sent i natt s?g det lite roligt ut. De var alla s? sk?ggiga och orakade. Dagen m?ste ha varit l?ng. Ja, utom f?r Olofsson. Hon var inte mer sk?ggig ?n vanligt.

Kunskapsbristen

September 19th, 2010

Min politiska övertygelse har stärkts av mina universitetsstudier. Åtminstone då det gäller hälso- och sjukvård. Osakliga argument, utan förankring i kunskap, har framförts om det hemska med privata vårdinrättningar samt att man har målet vård på lika villkor. Det man glömmer är att oavsett driftsform så är det landstingspolitikerna som bestämmer innehållet i vården. Det man också gärna glömmer är hälso- och sjukvårdslagen som säger att vård ska vara på lika villkor och att den som mest behöver den ska få den först, oavsett var i landet man bor (förtydliganden finns i förarbetet till lagen). Vidare är marknadskrafter med företagens väl och ve det viktigaste vi har för att nå en hög BNP och därmed välfärd. Av denna anledning kan jag inte förstå motståndarnas tankebanor.

Efter 25 år av politiskt intresse med särskilt ett parti i fokus, funderar jag nu på att även bli stödmedlem genom att betala in medlemsavgift.

Nöjd och belåten

September 18th, 2010

S? h?r dagen f?re valdagen gjorde jag ett valtest: kompassen.

Imponerande. Mina ?sikter i ?vrigt har jag formulerat i diverse andras bloggkommentarer, s? jag g?r inte in n?rmare p? det. Men jag kan s?ga tv? saker som sammanfattning av nuvarande regeringspolitiken.

1. Tack f?r att jag fick m?jligheten att studera p? min fritid! Det var tidigare inte till?tet. Trots mina protester tv?ngspensionerades jag 25 % och avsade mig d?rmed r?tten till en fritid som innebar annat ?n s?ngliggande. Mina dunster med F?rs?kringskassan har varit m?nga och l?ngdragna p.g.a. detta. F?rst tv?ngspensionerar man mig, sedan f?rbjuder man mig att ha en fritid. Dock vann jag tv? ronder mot FK. De ville tv?ngspensionerat mig 50 % men jag totalv?grade. De ville sedan dra in pensionen n?r jag gick en utbildning betalad av arbetsgivaren, vilket jag ocks? kom undan med gult kort. Problemet var att arbetsgivaren betalade utbildningen men jag fick inte studera p? arbetstid (en dag i veckan under ett ?r). Detta var n?got jag inte var ensam om - fler fick utbildningen betald men inte under arbetstid. FK:s gula kort innebar att om jag en g?ng till f?rs?kt g?ra n?got p? min fritid s? skulle min f?rtidspensionering f?rsvinna f?r alltid. Kanske bra p? ett s?tt d? jag ?r emot f?rtidspensionering, men arbetsgivaren anser inte att jag ska arbeta 100 % och d? hade alternativet varit upps?gning. N?, men nu har nuvarande regering ?ndrat p? regelverket och FK har inte l?ngre n?got emot att jag har en fritid och naturligtvis passar jag p? att efter f?rm?ga och ork l?sa p? h?gskola. En dr?m som jag alltid haft och som nu ?r legitim.

2. Det l?nar sig verkligen att arbeta! En 75 % l?n p? ett d?ligt betalt arbete har pl?tsligt gett mig s? mycket mer rent ekonomiskt. Jag ?r inte av ?sikten att man solidariskt ska betala h?ga skatter f?r att finansiera precis alla aspekter i ett samh?lles v?lf?rd. Det begr?nsar folks vilja och m?jligheter. D? det ocks? blir en form av monopol s? pressas inga priser utan skatterna verkar aldrig r?cka till n?gonting. Man biter sig sj?lv i svansen.

Det pratas mycket om att allt blivit s?mre, men det ?r en ?sikt som f?rgas mer av politisk hemvist ?n reella kunskaper. S?mre f?r handikappade, f?rtidspensionerade, stupstock, ingen sjukf?rs?kring, inga alternativa inkomster i form av f?rs?kringar och s? vidare. L?t mig d? s?ga att jag till h?r gruppen som p?st?s ha f?tt det s? fruktansv?rt hemskt. Och jag kan genom erfarenhet dementera precis allting. Det har blivit b?ttre. Jag har aldrig haft det s? h?r bra, och d? inte enbart rent ekonomiskt (plus 4-6 000 kr/m?nad - netto). Den st?rsta vinningen ?r den f?r?ndrade sjukf?rs?kringen.

Jag kan dock inte f?rklara hur jag kunde f? s? h?g stapel f?r SD. F?rmodligen p.g.a. att jag tyckte vissa fr?gor i unders?kningen var "d?ligt f?rslag". Inte s? att jag sympatiserar med fr?gest?llningarna, men det var mitt enda s?tt att s?ga "?ven i en demokrati har man ?siktsfrihet inom givna ramar och ska inte f?rbjuda s?dant som ?r odemokratiskt".

Hm. Jag orkar inte korrekturl?sa det jag skrivit. D?r ?r s?kert b?de stav- och syftningsfel. Get over it.

Fotobevis

September 17th, 2010

Innan hemhämdtjänsten kom hade jag ett smutsigt hem, men ordning och reda. Städattiraljerna fanns i städskåpet - ett mått på min ordning. Och så kom orkanen "städservice" och lämnade förödelse efter sig. Nja, kanske inte förödelse, men oordning och oreda.






Bild 1: Varför ligger det en dammtrasa på min pall i hallen?
Bild 2: Varför ligger det en dammtrasa på mitt proppskåp?
Bild 3: Varför ligger det svamp och disktrasa på mitt torkställ?
Bild 4: Dödssynd! Uppfällt lock! Så oestetiskt! Och Gazzy kan ju falla i vattnet.
Bild 5: Gardinerna i sovrummet ska hänga rakt, inte hopknycklade!
Bild 6: Varför hänger det ett par använda engångshandskar på min hatthylla?

I dag kom jag lindrigt undan. I vanliga fall brukar jag få hänga upp mitt draperi där de sliter ner krokarna, lyfta ner köksstolar från köksbordet, flytta fåtöljer som plötsligt står ute på golven, vända mattor som de lagt på upp och ner, dra loss mattor (med gummerad undersida) som torkat fast på våta golv med följd att mattorna går sönder och så vidare.

Frågan är om det kostar (bildligt) mer än det smakar (också bildligt)? Genererar denna service mer arbete än att det ska underlätta och hjälpa mig i min vardag? Frågan ställer jag mig efter varje besök.

Besk bismak

September 16th, 2010

Fler än jag som blir smått skeptisk till följande?

Bilden föreställer omslagspappret till chokladpraliner som jag fann i fikarummet på jobbet. En liten donation från ett läkemedelsföretag. Vi får egentligen inte ta emot något från läkemedelsföretag (längre) då det ansågs vara en muta. Särskilt när läkare fick betalda konferenser utomlands eller då all personal blev bjuden på vräkiga julbord på lyxrestauranger med stjärnkrögare. Men tydligen går det fortfarande bra med fruktkorgar, fikabröd - och framför allt - choklad! Särskilt i jultider druknar man i stora och lyxiga chokladaskar.

Okej, nu var det inte detta jag var skeptisk mot. Nej, det är att omslagspappret till ovan chokladpralin bär namnet på ett läkemedel som företaget tycker att vi ska förskriva till patienter. Och vilket läkemedel sen!

1. Choklad - fettbildande.
2. Läkemedlet - ett statin som ska sänka kolesterolhalten i blodet - som man säkert fått av för mycket choklad.

Förstår ni? Som man bäddar får man ligga, och läkemedelsbolaget får verkligen ligga! Och vi går glatt i säng med dem. Det är som om läkemedelsbolaget som framställer nikotinplåster för att kunna sluta röka bjuder på cigarretter. Samtidigt som man skapar problemet så har man lösningen. Kanske det är detta som är marknadsekonomi? Och så undrar man över skenande kostnader inom hälso- och sjukvården?

Hur smakade den där chokladbiten? Fruktansvärt! Som ultrastarka minthalstabletter. Men det var ju gratis så jag lät mig väl smaka. Gratis kan man inte stå över. Och framställningen av choklad med läkemedelsnamn betalas naturligtvis med skattemedel. Så indirekt har jag ju betalat för chokladbiten jag kunde varit utan.

Och nej, chokladen var inte läkemedelspreparerad.

Fråga mig inte vad undertexten "Mitt liv. Ditt val." betyder.

Tio år

September 16th, 2010

I dag firar jag 10 ?r i G?teborg!

2000-09-16
Kl 05:45 ringde klockan. Dagen innan hade jag slitit s? h?rt att jag hade kraftiga pseudoskov. Trots f?r f? timmar natts?mn (sov utslagen) s? k?ndes det bra. Jag skulle ju flytta! Lille Far med flytthj?lp kom redan halv sju men lastbilen kom inte f?rr?n en timme senare. Det hade blivit fel med lastbil varf?r den dr?jde. Tyv?rr fanns det inte plats f?r tre i f?rarhytten, s? det best?mdes att Lille Far inte skulle f?lja med. Synd, f?r han har aldrig varit med mig i G?teborg och vet inte vart jag flyttat. Ist?llet f?r han komma och h?lsa p? vid ett senare tillf?lle. Men det gick fort att fylla lastbilen och klockan elva bar det iv?g till G?tet... Strax efter kockan tv? befann vi oss p? ?lvsborgsbron och fick via Snusans sambo k?rdirektiv via mobilen s? vi kom r?tt p? en g?ng. V?l framme var det bara att inv?nta n?sta omg?ng av b?rare. Det var r2 med sambo, Snusan med sambo och Antin (som jag fick tr?ffa f?r f?rsta g?ngen! Enormt kul!).
[...]
Det blev en l?ng dag men jag kom i s?ng vid midnatt. Mer eller mindre medvetsl?s. Min f?rsta natt i G?teborg... hemma...

Tio ?r g?r v?ldigt snabbt. Fortfarande f?r jag fr?gor om jag saknar Sk?ne, om jag verkligen k?nner mig hemma i G?teborg. Enklast ?r att svara nej p? fr?ga ett, ja p? fr?ga tv?. Men jag t?nker egentligen inte i dessa termer. Jag saknar inte landskapet Sk?ne, det k?ndes aldrig som hemma ?ven om jag i dag kan sakna vissa personer d?rifr?n. G?teborg ?r v?l det n?rmaste jag kan komma till "hemk?nsla", men jag k?nner mig inte rotad. Jag har inte st?ngt n?gra d?rrar, m?jligheter finns fortfarande, kanske jag inte ?r hemma ?n.

M?nga f?rknippar mig med att jag kommer fr?n Kristianstad. Ni ska veta att jag nu bott l?ngre tid i G?teborg ?n i Kristianstad. I byh?la utan f?r Kristianstad bodde jag dock i 20 ?r. En plats jag verkligen skyr som pesten.

Om jag ska knyta an till mitt utdrag ur bloggen f?r tio ?r sedan - min far kom aldrig tlll G?teborg. Han h?lsade aldrig p? mig. Sedan drygt fyra ?r ?r den m?jligheten borta. Det var mest f?r hans skull jag ville att han skulle se vart jag tagit v?gen. Att f? honom att skapa sig en bild av hur jag bodde och levde. Personligen tror jag samtidigt att det var bra att han aldrig bes?kte mig d? jag vet att han bara skulle tycka att det var jobbigt och p?frestande (ryggskada gjorde det sv?rt f?r honom att g? p.g.a. sm?rtorna). ?nd? blev det lite fel att han aldrig fick f?lja med vid flytten. En besvikelse fr?n hans sida d?r han faktiskt ville hj?lpa till, inte enbart vid sj?lva utflyttningen.

Tio ?r. Det k?nns varken stort eller m?rkv?rdigt. Mycket ?r tio?rsjubileum. Senare i h?st ?r det tio ?r p? arbetsplatsen, tio ?r med Gazzy, tio ?r som snusare och mycket mer. Men jag kan s?kert skriva n?got d? ocks?. Det tio ?r g?r ?r att man minns, ser tillbaka p? det som varit. Funderar p? orsak och verkan, hur det kunde bli som det blev.

Ja, hur kom det sig att jag flyttade till G?teborg? Ekvationen inneh?ller m?nga komponenter. Men man kommer v?l f?rr eller senare i livet till en punkt d?r man k?nner att man m?ste g?ra n?got drastiskt f?r att komma vidare. I mitt fall utmynnade det i att jag sade upp l?genhet och jobb innan jag hade dito i G?teborg. Och det l?ste sig utan problem. Jag hade flyt. Universum ville samma sak som jag.

Och en sak vill jag klarg?ra - jag ?ngrar ingenting! Jag f?ljde min ?vertygelse och det var r?tt, blev r?tt, ?r r?tt.

Marginellt

September 15th, 2010

Vad har jag lärt mig under kvällens föreläsning?

Jo, jag vet att det är ganska självklart och att formlerna talar för sig själva. Och för den som inte vet - "varningstriangeln" är tecknet för delta.

Mitt arma huvud - det är så klent

September 14th, 2010

Påtvingad vila en ledig dag är inte lika roligt som frivillig vila en ledig dag. Det sistnämnda tackar jag aldrig nej till. Förutom just i dag då jag hade tänkt vara lite effektiv och jaga studielitteratur på stadens alla universitetsbibliotek (varför måste de vara så många och så utspridda?). Dock fick jag i dag "förmånen" migrän x 3. Tre attacker med ögonflimmer där migränhuvudvärken inte var att leka med ens efter första skotomet (flimret). Så det blev påtvingat sängläge större delen av min lediga dag. Och det är inte vila att ligga och må illa.

En annan tanke jag hade haft med dagen var att läsa den ynka bok jag fått tag i och som är grundboken för morgondagens lektion. Också det har jag kunnat glömma. Däremot så har jag under kvällen orkat renskriva förra veckans anteckningar även om inget har fastnat i minnet. Min hjärna bultar fortfarande efter dagens migränanfall.

Plötsligt inser jag att min höstsemester infaller om ett par veckor. Under en veckas tid ska jag vara ledig för att vara fysiskt aktiv. Något jag inte klarar av under sommarens ledighet då värme gör mig stel och orörlig. Nu när underbara hösten är här kan jag äntligen göra något vettig - om jag är ledig. Bland annat ska jag hänga upp den där tavlan som är 2x3 meter och som legat hoprullad i klädkammaren i drygt fyra år.

Hoppas jag kommer ihåg att blogga på torsdag om det jag hade tänkt. Hint: För tio år sedan stod jag i ett flyttkaos.

I skrymslen och vrår

September 13th, 2010

Ibland händer det att jag överraskar mig själv och gör något kusligt husligt. Hemkommen efter jobbet fick jag för mig att tvätta tvättmaskinen. I trumman. Eller i dess vinklar och vrår. Där är väldigt mycket gummitlister som gömmer väldigt mycket. Kvällens skörd:

Jag har ingen aning om vad det är rester efter. Ludd? Kattpäls? X antal fem hundralappar (sedlar med valören 500 kr ska enligt svenska skrivregler skrivas så där - trots att man kan tolka det som fem stycken 100-kronorslappar)?

Eftersom min tvättmaskin är en kombo med torktumlare, så blev det papperskakor av ludd hårt inbakade i gummilisterna. Fick därför börja med att tvätta en tom maskin för att blöta upp eländet. Sedan kunde jag dra ut det. Därefter fick jag tvätta ännu en tom maskin för att få bort eventuella rester. Så nu kan jag tvätta kläder igen utan att de blir skitigare i maskinen än innan jag tvättade dem.

Kanske detta inte är så husligt som det är tekniskt...

Lässtart

September 13th, 2010

Bok nr 1 har anlänt. Nu kan jag börja läsa.

Inför veckan

September 12th, 2010

Min långhelg är över och den har verkligen känts lång. Frustrerande. Så mycket tid som hade kunnat användas på ett bättre sätt. Som att till exempel sätta igång att plöja igenom studielitteraturen. Problemet är att jag ännu inte fått tag i någon litteratur. I morgon lär första boken dimpa ner hemma hos mig, och när jag får resten vet jag inte. Redan nu börjar jag få panik då tentan är om nio veckor. Det är otroligt mycket som ska läsas och cirka 80 % är på engelska.

Ändå har det känts behagligt med långhelg. Jag har fått vila - ett koncept jag annars är ganska obekant med. Hur det är med tån vet jag inte riktigt. Den börjar göra ont. Mer ont. Kanske en infektion på gång? Eller är det som den läker? Om jag utvecklar feber lär jag förstå vilket. Sårtvätten är smärtsam. Den är blodig. Ja, jag tror att den är blodig men jag vet inte säkert. Jod har precis samma färg som järnrikt blod.

En ny arbetsvecka. En lugn arbetsvecka vad jag vet nu. Åtminstone är detta enda veckan under hela hösten/vintern där jag inte har inbokat ett möte. Och möten - det kräver förberedelser och efterarbete. Det är tufft att vara en mötesmänniska.

Bloggandet

September 11th, 2010

På torsdag hade jag tänkt skriva ett blogginlägg som kräver att jag gräver i gamla bloggtexter. Och grävt har jag gjort. Det som förvånar mig är hur mycket man glömmer. Hur mycket man inte kan dra sig till minnes. Av den anledningen har det visat sig vara en fördel med att blogga. Det blir som ens externa minne.

Jag skriver inte någon privat dagbok. En offentlig blogg är inte riktigt samma sak som en privat dagbok även om där finns många likheter. Ibland väldigt stora likheter då jag inte är en typisk bloggare som skriver opersonligt och länkar hit och dit utan att ge egen input på det man länkar till. Ska jag definiera mitt bloggande så är det personliga iakttagelser av min vardag, oavsett om det handlar om mig själv eller något "omvärdsligt".

Jo, där finns något som kan liknas vid dagbok som jag skriver lite vid sidan om. På jobbet. Jag skriver ner allting som jag gör. Då menar jag precis allt som jag gör. Där har alltid funnits klagomål på att jag inte gör någonting då man inte ser att jag gör samma saker som mina kollegor. Anledningen till det är att jag har så många fler arbetsupgifter och omfattande ansvar att jag måste bevisa vad det är jag gör. Sanslöst, men sant.

Har jag berättat att jag för en tid sedan fann min mejlreload? Vid årsskiftet 2000/2001 var min blogg vilande då jag inte kunde vara offentlig längre (numera föreligger inte det hindret). Jag fortsatte blogga (eg. skriva dagbok) och trofasta läsare fick det i mejlform. Där kunde jag dessutom vara mer privat och i dag är det riktigt spännande att läsa vad jag då skrev. Jag måste säga att jag i dag föredrar sättet som jag då framställde mig själv i skriftlig form jämfört med nuvarande bloggen. Men jag inser att den nivån av utelämnande inte är möjlig på nätet i dag. Jag har genom åren bränt mig flera gånger och lärt mig min läxa om vad som är okej eller inte. Men mejlreloaden gav mig mycket. Kanske inte i form av reaktioner, utan av friheten i det jag skrev.

Ändå känner jag inte att där är så mycket jag håller igen när jag bloggar. Mycket kan vara outtalat genom att så många av mina läsare känner mig privat (träffats, umgås) samt fått en helhetsbild genom att ha följt mig i alla år. Därför känner jag inte att jag behöver förklara så mycket kring mig själv.

Jag känner mig nog ganska trygg på nätet trots allt. Vi har integrerat oss fint.

Blödig och blodig

September 10th, 2010

Eftersom tån håller på att läka efter min egenvård, så finns där inte större insatser att ta till. Tiden får ha sin gång. Det jag ska göra är att gräva in under huden/nageln med tops indränkta i jod. Doktorn visade mig hur det skulle gå till. "Det ska göra ont, det ska blöda". Och detta ska jag själv göra flera gånger per dag. Frågan är om det ens är möjligt att utsätta sig för den typen av smärta eller om man ger upp så fort det börjar kännas. Blöder gör jag rejält, förmodligen p.g.a. mina blodförtunnande tabletter.

Jag gick inom apoteket för att köpa tops. De får inte vara så mjuka att de böjer sig när man hårt ska pressa in dem i tån. Det har inte apoteket. Man säljer bara "nedbrytbara" i pressad papp. Jag trodde att träpinnar också var nedbrytbart? Jo, men sånt "säljs enbart i sjukvårdsbutiker". Öh, vad är då ett apotek? Eller - vad tusan är en sjukvårdsbutik?

Än är faran inte över. Eftersom man öppnar upp såret för att ständigt låta det blöda flera gånger per dag (för att få ut eventuell infektion), finns ändå risken att där blir en infektion eller att nageltrånget inte vill ge med sig. Och då blir det operation och antibiotika.

Dagens besök var bortkastade pengar. Informationen jag fick kunde distriktssköterskan kläckt ur sig vid gårdagens telefonsamtal. Doktorn undrade nog också vad jag gjorde där i dag. Okej, lite valuta fick jag för pengarna. Det var värt att se hans bekymrade blick då jag inte slutade blöda (och jag upplyste inte om anledningen - ha!). Som plåster på såret fick jag ett plåster på såret. Och några extra plåster så jag bara behövde köpa jod när jag besökte apoteket.

Sjukvårdskontakter

September 9th, 2010

Ibland känns det så onödigt att blanda in doktorer när man inte är frisk. Därför har jag kört med egenvård nu i ett par veckor vad gäller min tå med nageltrång. Ingen effekt. Nästa steg för mig var att ringa distriktssköterskan. Men hon blev tveksam till om hon ville se på eländet och göra en bedömning, så hon råder mig nu att i morgon söka läkare akut. För som hon sa: "Man kanske vill operera". Ja, det är av den anledningen jag kört egenvård. Av någon märklig anledning så gillar jag inte att man skär i mig. Dåligt läkkött med en nästan hundraprocentig garanti på att det blir infekterat (eller annan komplikaton).

Nåja. Än så länge är allt så luddigt - händelsekedjan i bästa av världar är att jag för det första kommer i kontakt med min vårdcentral. Att de svarar. Att de håller med distriktssköterskan. Bokar in en tid till läkare. Får träffa en läkare under (morgon)dagen. Doktorn gör bedömning och inleder en behandling/åtgärd. Ska jag gissa så blir det ingen operation. Däremot så tror jag att de skär upp för att tömma ut den blodansamling som uppstått (utan infektion) för att undvika infektion (som jag kommer att få som komplikation till ingrepp). Men vi får se. Vad som helst kan hända när man har med svensk sjukvård att göra.

Jag har inga större besvär med tån. Inte direkt värk, inte längre rött eller svullet. Men för formalitetens skull ska jag nu manglas genom sjukvårdssystemet. För att vara på den säkra sidan... Medicinsk kompetens är en bra tillgång. Förutsatt att där finns en social kompetens. Det är där jag brukar känna mig blåst.

Den inre cirkeln

September 8th, 2010

Så har universitetet dragit igång igen. Vi var 100 som blev antagna till 40 platser då bortfallet brukar bli stort innan man ens hunnit börja. Av dessa 40 platser kom 15. Av dessa 15 var 14 bekanta från förra läsåret. Så här efter första föreläsningen tycker jag att teoretisk hälsoekonomi är väldigt intressant.

Dagen har varit lång då den började men en arbetsdag. Också i morgon är det jobbet som gäller. Vila får jag göra någon annan dag.

Som att råna apoteket

September 7th, 2010

Varje gång jag shoppar mina receptbelagda läkemedel på apoteket.se blir jag så överraskad.

För det första - priset! För tre månaders behandling går det på närmare 30 000 kronor.

Men för det andra - man har alltid ett val. Vilket hade du valt?

Första överraskningen är väl snarare en chock, som sedan förvandlas till en glad överraskning. Jag betalar inte ett öre. Åtminstone inte efter att jag kommer upp i högkostnadsskyddet, vilket jag gör direkt bara genom att gå in genom apoteksdörrarna. Ur det här perspektivet är det gott att ha en sjukdom (nej, jag är inte sjuk bara för att jag har en sjukdom som gör mig lytt*).

Det man däremot blir rånad på är kostnaden för studielitteratur. Jag gick igenom litteraturlistan inför morgondagens utbildningsstart. Det mesta finns inte att köpa, lite finns att låna men där är lång kö, men en bok fann jag som jag beställde. För 277 kr får jag en liten bok. Det kunde blivit dyrare. Nu får jag istället jaga böcker genom andra kanaler. Om tio veckor ska jag lämna in en hemtenta, så det är bra om jag får tag i böckerna** så jag kan börja läsa. Teoretisk hälsoekonomi. Kul, va?

* Lytt? Nej, jag har inte sena komplikationer av syfilis.
** Tioveckorsplanen: En bok på svenska, tre böcker på engelska, en artikel på svenska, fyra artiklar på engelska. Artiklarna får jag genom skolan. Men varför engelska?! *suck* Som om teoretisk hälsoekonomi inte låter tillräckligt svårläst på svenska.
*** Denna fotnot hänvisar inte till något i texten ovan.

Rivstart

September 6th, 2010

Som jag sa i går var arbetshelgen djävulsk. Därför har jag sovit hela natten och hela dagen. Typ. För när jag går igenom dagens händelser så har där varit mer än vila. Obegripligt att jag också hunnit:

  • Tvätta två maskiner
  • Slänga sopor två gånger
  • Skrivit brev, köpt frimärke, postat
  • Varit i affären
  • Varit på apoteket
  • Klippt mig
  • Rakat mig (förfall efter helgens stress)
  • Tittat på en långfilm
  • Kollat upp vad leken Marco Polo egentligen går ut på
  • Spelat Spindelharpan
  • Sett ett avsnitt av Bones* (TV3)
  • Sett Det okända (TV4+)
  • Kissegos
  • Fortsatt lägga om tån med nageltrånget
  • Farmville

Dessuom råkade jag av en händelse se att man ändrat klockslagen för universitetsstudierna. Utan att de meddelat oss som är antagna. För några veckor sedan fick vi en länk med aktuella klockslag och aktuell litteraturlista. En länk som de plötsligt ändrat. Värst är väl att även litteraturlistan genomgått en radikal förändring. Många köper litteraturen innan kursstart vilket de gjort i onödan. Jag tillhör själv gruppen "avvaktar", just för att jag vet att kurslistor ändras. Ibland uppdateras den ytterligare en gång vid första sammankomsten.

Annars följer nu ett par jobbiga dagar. I morgon är det arbete förmiddag, utbildning i grannkommunen eftermiddag. På onsdag arbete förmiddag, lunchmöte, ett eftermiddagsmöte där jag får avrunda lite tidigare för att ta mig till universitetet. Lite flängande där man knappt hinner doppa röven rumpan på en stol innan man drar vidare till nästa ställe. På torsdag tror jag att jag får sitta still hela dagen på jobbet. Någon gång ska jag också hinna hämta tre paket på posten samt beställa min nya kurslitteratur.

Hösten är här. Vardagen är här. Men jag ska i slutet av september ta en veckas semester - jag lär behöva det, för denna rivstart tar på krafterna. Krafter som jag inte ens vet om jag besitter. Jag bara gör och är.

*Bones heter på tyska Die Knochenjägerin vilket jag tycker låter lite kul.

Statusuppdateringarna

September 5th, 2010

Efter en djävulsk arbetshelg är det svårt att komma på något att blogga om. Men då jag varit så flitig på Facebook, så kan jag ju lägga ut några av mina statusuppdateringar (25/8-5/9, ett urval).

  • Åh, som att bo på hotell! Någon har lagt en chokladpralin på min säng! Nä, vänta... Det är kissen som varit dålig i magen. Bajs.
  • Rygg kaputt. Skyller på helgens stillasittande arbete utan raster. Och nu måste jag uppbringa tankeverksamhet för att kunna blogga. Allt är verkligen emot mig.
  • Skulle jag betala Lady Gaga 10 kr varje gång jag lyssnat på hennes låtar på Spotify skulle jag vara skyldig henne 42 000 kr.
  • I veckan hände det där hemska igen på jobbet. Jag satt för länge, ströp blodtillförseln till underlivet, reste mig upp och... upp...
  • Valhemlighet: Jag röstade inte på "mitt" parti till landtingsfullmäktige då jag tycker att representanten (förstanamnet) är ful utseendemässigt (och lite smådum i tv). Jag är så ytlig! Men är myndig och får göra vad jag vill med min röst. Ha!
  • För 398 kr har jag nu betsällt alla säsonger av Helt hysteriskt och Jeeves & Wooster på Discshop.se. När ska jag hinna se? Nästa vecka börjar universitetet igen.
  • Nyduschad. Luktar därmed karl i motsats till svin. Vågar nästan gå ut i dag. Trots allt så kan man förväxla dem båda utseendemässigt.
  • För första gången spelat Spindelharpan. Den gick ut.
  • Kastade in byxorna i tvättmaskinen, satte på tvättmaskinen, gick därifrån. Och hittade inte snusdosan! Gissa...
  • Ordet sambo med tidigare betydelsen "hälften indian och hälften neger"* finns inte längre. Men om så vore - skulle en SD:are kunna tänka sig ett samboförhållande?

* OBS! Ett citat som inte är helt korrekt men med detta ordet i SAOL.

  • Min livmoder gör inga frivolter när jag ser foton på arbetskamraters barn eller barnbarn.
  • Tror jag fått musskinka. Kan man nu få musarm av att sitta för länge vid datorn, så måste man väl kunna få musskinka?
  • Att skriva CV kan vara så jobbigt?!
  • Huvudvärk/migrän. Jag behöver nog choklad, ost och rödvin.
  • Gammal, trött och stel. Det jag och Gazzy har gemensamt. Förutom våra håriga tuttar.
  • Det sämsta med att jobba på sjukhus är doften av urinvägsinfektion. Dock försvinner den doften vid caliciutbrott.
  • Morgonens flärdtjänst var lite sen. Han körde förbi mig två gånger där jag stod innan han en tredje gång förstod att det kanske var mig han skulle hämta på en i övrigt tom gård. Kryckan verkade inte vara en ledtråd. Eller adressen.
  • Nuuska on hyvä!**

** Snus är gott!

Min röst

September 4th, 2010

Under några minuter smet jag ifrån jobbet för att rösta. Eller, ja. Jag gjorde det på min lunch. Och jag kunde rösta på jobbet*.

Det där med att rösta. Till riksdag/landsting/kommun har jag nu röstat 1988, 1991, 1994, 1998, 2002, 2006 och 2010. En gång - 1988 - har jag röstat i en vallokal. Därefter har jag valt post-/förtidsröstning. Av flera anledningar. För det första har man en chans att ändra sig och gå till vallokalen på valdagen. För det andra vill jag slippa de politiska partiernas påhopp utanför vallokalerna. För det tredje undviker jag folkmängderna i vallokalen. Vissa anser det vara tradition att gå till vallokalen på valdagen, men vadå tradition? Min tradition är att rösta. Tid och plats är oväsentligt.

Nu min sjunde gång vid valurnan** gjorde jag det jag brukar. Valde olika partier - samma parti står inte på alla valsedlarna jag stoppar i kuverten. Min politiska övertygelse täcker över flera partier och jag följer nogsamt hur de sköter sig och vad de säger/gör. Dessutom är det så att partier på riksplan kan vara väldigt separerade från samma partier på en mer lokal nivå. Min erfarenhet är att man inte är särskilt insatt eller engagerad om man stoppar ner samma partinamn i alla kuvert.

I vilket fall så är jag nöjd med mina val och anser att jag efter moget övervägande valt de som bäst representerar mina åsikter på alla politiska nivåer***.

Och för att klargöra mitt twitterflöde i dag: Jag har alltså röstat i dag, inte rostat. Min nya mobiltelefon verkar ha en defekt där det går utmärkt att skriva å och ä, men inte ö som blir o. Dock är detta inget som kommer att påverka valutgången. Förmodligen kommer jag även fortsättningsvis att välja LG.

* Såg för första gången inledningen på Här är ditt liv, och under signaturen skymtar mitt jobb förbi i tv-rutan - dock inte lika tydligt som när Lisbeth Salander eskorterades till häktet i Stockholm.

** Trälåda.

*** Röstar även i EU-val, men aldrig i kyrkoval - jag röstar på sådant jag tror på.

PS! Kom på...
För det fjärde så flyttar jag så ofta att jag inte hittar till vallokalerna. Nuvarande vallokal har jag 100 meter till, men där arbetar en f.d. elev till mig.

Sånt händer

September 3rd, 2010

Att vara ledig en dag är stressigt. Särskilt inför en arbetshelg. Sedan en vecka har jag dessutom nageltrång vilket föranlett att jag shoppat på apoteket då egenvård först måste testas. Jag hade glömt det, men jag har opererats två gånger tidigare på grund av nageltrång på stortån. Hur man nu kan glömma det? No big deal, kanske? Hur får man nageltrång? I mitt fall beror det inte på nagelklippning. I mitt fall beror det på att jag flisar sönder mina naglar genom att gå in i allting. Och jag går alltid barfota hemma. Man kan följa mina blodspår.

Kanske inte!

September 2nd, 2010

Oj. Hu. Jag öppnade det där valkuvertet. Värre smörja har jag aldrig läst! Kan ingen deportera dem dit där de hör hemma? För inte hör de hemma i Sverige, den saken är klar. Snarare en betydligt varmare plats.

Blir så besviken... Och han ska ha jobbat med storheter som Madonna och Pink?

Att dra mitt förnamn så i smutsen... jag känner mig besudlad.

Kanske?

September 2nd, 2010

Det verkar som om ett nytt parti har uppkommit inför årets val. Har aldrig hört talas om dem, men enligt valkuvertet (som jag inte öppnat än) verkar de ju ha sunda åsikter.

Som jag tolkar deras text på kuvertet så är de för ökad invandring så vi har personalförsörjning för vår åldrande befolkning. Sedan verkar de också vara för en utökad polisstyrka som kan fånga in alla nynazister som springer runt på stan och slår ner våra pensionärer. Jo, jag instämmer i slagordet "Ge oss Sverige tillbaka". Gud bevare oss för högerextremistiska strömningar i vårt samhälle!

Men den där bilden av folksamlingen bakom partiledaren? Är den representativ och visar på ett rättvist urval av den svenska befolkningen? Var är alla våra nysvenskar? Jag förstår inte...

Efter femman kommer

September 1st, 2010

Sexan. Så ska jag kalla min nya mobiltelefon som jag fick i dag. För jag tror att det är min sjätte mobiltelefon i ordningen. Den känns liten, plastig och simpel där den inte har så många funktioner. Precis som förra mobilen så valde jag en LG men utan pekskärm. Nya mobilen har utskjutbart tangentbord istället. Mina stumma fingrar klarar det bättre.