Archives for: March 2011

Seven days and seven nights

March 31st, 2011

I en vecka har jag nu levt utan kisserumpan. Det var lite jobbigt ett par dagar, men nu känns det helt okej. Vi hade en fin tioårsperiod tillsammans. Saknaden finns, men den är inte smärtsam eller sorglig. Jag har också fått ett helt annat lugn, för jag har oroat mig i många år över henne. Det har tagit på krafterna.

Dagarna flyter på så som de alltid gjort. Mycket att göra. Tandvärken finns kvar men kombinationen av Alvedon och Treo fungerar riktigt bra.

Smärtpåverkad

March 30th, 2011

Trots tandläkarbesöket har jag skitont. Man påbörjade en rotfyllning men det dröjer mer än en månad innan de rensar kanalerna. Det betyder i princip att man borrat bort en gammal fyllning och nu blottlagt nerverna/roten. Antingen självdör nerverna eller så tar man kål på dem vid kanalrensningen. Förhoppningsvis självdör tanden lååångt innan. Jag går på högdos Alvedon, men det hjälper inte. Man blir så mentalt trött av att ha konstant ont, sover dåligt, blir sur och grinig.

Jag är trött på de akuta utryckningarna; veterinären och tandläkaren.

Nåja. Min semester för i sommar har gått igenom så som jag önskade.

Någon gång i år ska jag resa hem till Skåne för första gången på fem år. När vet jag inte, för det verkar aldrig bli läge till det. Jag sitter mest i bil mellan olika "måstemöten" varje dag.

Omval

March 29th, 2011

För dem som har lika kort minne som jag, börjar jag med att citera mitt förra inlägg.

Hm. Kvällens stora fråga är om jag ska hoppa på läsårets sista delkurs i morgon, trots att jag sagt att jag hoppat av universitetet. Har jag tid och ork? Trots allt är jag sugen. Dock har jag meddelat universitetet att jag hoppat av, men de har aldrig besvarat det mejlet. Så jag vet inte...

Jag har beställt studielitteraturen under kvällen. Och kollat lite på universitetets hemsida. Delkursen börjar om en vecka, inte i morgon. Jag hade inte meddelat universitetet mitt avhopp, bara att jag var tveksam till att fortsätta. Det var efter att ha träffat en kursare i ett helt annat sammanhang som jag påmindes om hur mycket jag saknar studierna och kamraterna. Det enda problemet är att jag redan fått betyg i den delkurs jag ska läsa. Studierektorna har nämligen gjort fel ändringar i mitt betyg när jag skulle få tillgodoräknat tidigare utbildning. Detta meddelade jag redan 19 februari, utan respons eller rättning. Så egentligen hade jag nu kunnat hålla käften och använt mig av de felaktiga betygen. Märkligt att man få godkänt i ett ämne som ännu inte getts. Och hur reagerar man när jag ska betygsättas om ett par månader och jag redan har ett betyg? Spännande. Fast ännu mer spännande är att läsa etik än att redan ha ett (felaktigt) betyg i ämnet.

Sammanfattning

March 29th, 2011

- Tandvärk (sedan i natt, akut tandläkartid kl. 11.00 i morgon).
- Fönsterputs (36 rutor på femton minuter, och han undrade var kisse höll hus).
- Arbetsmöte (även lediga dagar får man offra).

Hm. Kvällens stora fråga är om jag ska hoppa på läsårets sista delkurs i morgon, trots att jag sagt att jag hoppat av universitetet. Har jag tid och ork? Trots allt är jag sugen. Dock har jag meddelat universitetet att jag hoppat av, men de har aldrig besvarat det mejlet. Så jag vet inte...

Visit

March 28th, 2011

I dag har jag hämtat mina nya visitkort. De var inte lätta att beställa, för jag visste inte riktigt vilken titel jag skulle ge mig själv. Jag har så många roller. Det jag är anställd som enligt anställningsbeviset speglar inte de arbetsuppgifter jag har i dag. Ändå valde jag att skriva dit vad jag är anställd som, inte vad jag arbetar med. Vilket också var lite besvärligt. För jag har en titel som i år ska försvinna och ersättas med en annan titel. Så jag skrev båda titlarna.

Nu väntar jag spänt på vilken lön jag ska få. Varje års löneförhandlingar är spännande. Ska jag få 50 eller 100 kr mer i månaden?

Framsynt

March 27th, 2011

Som vanligt på en söndag planerar jag veckan genom att gå igenom min fulltecknade kalender.

Måndag: Lönesamtal. Är jag verkligen värd en löneförhöjning?

Tisdag: Fönsterputs hemma någon gång under förmiddagen. Möte på jobbet under eftermiddagen, så jag kan inte hålla mig där ifrån på min lediga dag.

Onsdag: Planeringssamtal inför sommarsemestern. Känns lite onödigt för mig då jag lär få igenom min semester. Jag ersätter ingen, ingen ersätter mig. Så varför skulle jag inte få semester när jag vill?

Torsdag: Projektmöte. I snitt en dag per vecka är jag med på dessa möten och fick förra veckan veta att när projektet är slut, så blir grupperna permanenta. Vi kommer att bli någon slags orakelinstans.

Fredag: Hämndtjänsten kommer och river ner min bostad (som vanligt). Och så är det min första officiella dag med nya arbetsuppgifter. Som jag mer eller mindre redan haft i sex veckor.

Och så måste jag ringa Agria och säga upp försäkringen. Tittade också närmare på kvittot i dag. En avlivning inkl. kremering, undersökning och grundavgift går på 1 400 kr.

Jag mår bra. Tack för all omtanke!

I ljust minne

March 26th, 2011

Man går vidare.

I dag har jag varit i matbutiken, tvättar, dammsugit, lagat mat, sorterat sopor, uppdaterat lilldatorn med årets antivirusversion samt uppdaterat Microsoft och uppgraderat Flash. Dessutom har jag äntligen sett slut på Voyager. De två sista säsongerna har jag sett på en vecka.

Men det känns fortfarande konstigt om än inte så ledsamt som tidigare. Jag behöver aktiveras. Det är skillnaden mellan att älta och bearbeta.

Omstart

March 25th, 2011

Konstigt. Det är väl den känsla jag har i dag. Kryddat med lite meningslöshet. Annars känns det rätt okej.

Det som känns så konstigt är att jag inte behöver ta hänsyn. Jag måste inte se mig för när jag går. Men det gör jag ändå. Jag rör mig som om kissen fortfarande sprang runt fötterna på mig. Jag tittar väldigt ofta efter henne. Ibland är jag redo att kalla på henne, men avbryter mig själv. När jag gick ut en sväng i dag höll jag på att ropa "jag kommer tillbaka strax, kissen" eftersom det är vad jag sagt de senaste tio åren när jag lämnat lägenheten. Jag är fortfarande snabb när jag öppnar ytterdörren för att hon inte ska smita ut. Innan jag minns.

Nu kan jag också öppna balkongdörren. Äta fisk och kyckling hemma. Ligga hur jag vill i sängen. Åka hem...

Där finns skuldkänslor. Inte över gårdagens nödvändiga beslut, utan för att jag plötsligt får en annan röreslefrihet då jag inte behöver ta en massa i beaktande eller hänsyn. Visst, det innebär en del uppoffringar att ha katt, men det har varit naturligt och självklart. Ansvaret har inte varit betungande.

Mycket känns meningslöst nu. Tidigare hade jag någon att ta hand om och vårda. Nu har jag lite tappat meningen med min existens. Jag vet inte längre vad som är viktigt, när det som var viktigast för mig inte längre finns.

I kväll har jag diskat ur matskålen och lagt dit kisses favoritleksak. Det ska få en framträdande plats i mitt hem. Som ett minne.

Hur levde jag innan jag blev med katt?

Sista bilden

March 24th, 2011

Hos veterinären.

Kisserumpan

March 24th, 2011

Min kisserumpa fick i dag stilla somna in. Min följeslagare sedan drygt tio år. Det känns. Det känns väldigt mycket. Hon hade en väldigt stor personlighet och vi förstod varandra väldigt väl.

Kissen (jag har aldrig sagt Gazzy till henne, hon är kissen, eller kisserumpan) har alltid haft krämpor. Det är väl så med avelskatter, de är klena. För en del år sedan hade hon en slickdermatit där hon slickade av sig pälsen (p.g.a. tovor) som då gjorde att hon fick en sårig hudinflammation. Det fixade hon. Därefter fick hon en avgränsad tumör i buken, som opererades. Det fixade hon också. Och det var väl vid den här tiden jag upplystes om att hennes njurar var dåliga och att hon bara fick äta specialkost. En specialkost som innehöll fisk och kyckling, som hon var allergisk mot vilket gjorde att hon alltid hade kliande och blödande utslag. Men det fixade hon också.

Dåliga njurar. Kronisk njursvikt med andra ord. Då dricker de lite mer och alla blodvärden går åt skogen. Men vi har klarat det rätt bra ändå. Tills för ett par år sedan. Då blev hon plötsligt väldigt apatisk, ville vara ifred, gick och gömde sig. Här började min oro på allvar. Jag avvaktade och tre dagar senare var allt bra igen. Dessa perioder har återkommit 3-4 gånger/år, men det har alltid oroat mig. För jag har vetat vad det innebär i slutändan. Och i måndags kom hon in i en sådan period igen av apati där hon inte åt eller drack. Gjorde hon det kräktes hon direkt. Det innebär att man blir uttorkad och det belastar de dåliga njurarna extra. Men den här gången vände det inte åt det bättre hållet. Tvärtom. I natt och i morse var hon i stort sett livlös. Medvetande periodvis, men brydde sig inte mycket om något. Därför fick jag boka tid till veterinären. Jag visste att det var dags, att mitt livs värsta dag var här.

Egentligen fick jag inget av ovan bekräftat. Man tog en temp som var normal. Man försökte ta ett blodprov, men där kom inget blod då hon var så intorkad. Och man kände inte igen henne. På hennes journal står sedan tidigare "explosiv", men det fanns inga tecken till det. Jag fick förfrågan om vi skulle inleda intensivvårdsbehandling, men det tycker jag är grymt. Min kisserumpa har alltid haft stark integritet, tycker inte om att man rör henne (förutom att hon nu var apatisk) samt att jag vet att man bara skjuter upp det oundvikliga. Kronisk njursvikt går inte att bota, särskilt inte om den blir akut. Precis som för människor. Så där fanns egentligen bara ett alternativ och beslutet var inte svårt (om än tungt).

Vi fick en stund för oss själva där vi fick ta farväl av varandra. I det ögonblicket tog hon sig ur sin apati och jag fick gosa med henne. Hon buffade mig med nosen, spann, kardade lite med tassarna. Sedan försvann hon in i sin apati och i väg till ett annat rum. Jag ville inte vara med. Jag ville inte få ett minne av hennes protester eller hur livet rann ur henne. Så jag gick hem efter vårt farväl.

Nästan. Jag säger bara - flärdtjänsten. Snabbaste bilen skulle komma tre kvart senare. Jag vill inte sitta kvar i väntrum bland människor och djur, så jag stod ute i kyla och blåst. I en timme. Personalen kom ut och frågade varför jag inte åkt hem, vilket jag förklarade. Då fick jag också veta att allt gått bra. Hon hade fått sin spruta utan att protestera och sedan stilla somnat in. Efteråt hade de lagt henne så att det såg ut som om hon låg och sov.

Det är inte en månad till hennes 13-årsdag. Så hon blev 12 år. En gammal dam, fick jag höra. Min lilla flicka.

Jag kommer att sakna hennes närvaro. I allt man gjorde. Att hon varje natt lade sig på min arm så att jag kunde klia hennes mage. Hennes märkliga vrål när hon gick runt med sin mjukisleksak i munnen. Hennes behov av närhet. Hela hon.

Gracile Golden Star (Gazzy)
1998-04-19 - 2011-03-24

Matta ben

March 23rd, 2011

I kväll skulle jag varit i Stockholm. Där skulle jag stannat tills på lördag. Det är andra året i rad som jag hoppar över en konferens jag borde deltagit i, men jag orkar inte*. Resor är det jobbigaste som finns. Det är ett helsike bara att ta sig till och från jobbet trots att har flärdtjänst från dörr till dörr.

Till hösten är där en annan konferens i Stockholm som jag borde delta i, men det är inte troligt.

* Minns fortfarande hur det var för två år sedan.

Mållös

March 22nd, 2011

Läget känns väldigt pressat. Första tanken när jag vaknar - innan jag är riktigt närvarande i mig själv - är hur jag ska orka och hinna. Tanken är att jag ska vara ledig onsdagar, men i praktiken fungerar det inte. Tanken är också att jag endast ska jobba fyra dagar per vecka, men i praktiken stämmer inte det heller. Jag jobbar för många dagar, fel dagar och uppdelade dagar. Som om inte det vore nog så flaxar jag runt på flera arbetsplatser, deltar i väldigt många "måstemöten", inom olika kommuner. Jag hänger inte med riktigt. Jag vet inte riktigt vad det är för möte jag befinner mig på, vilken dag jag ska göra vad, om jag fått ihop mina arbetstimmar. Vad är snäppet över kaos?

Okej, jag har kul. Det är givande, intressant, stimulerande, yada, yada, yada. Men jag är rädd att förlora fotfästet. Det snurrar på fortare och fortare och fortare.

Subtil direktreklam

March 21st, 2011

Vill Ica att jag kommer och handlar?

Eller varför kastar brevbäraren in sju reklamblad från Ica på mitt hallgolv?

Rapport

March 20th, 2011

I går kväll satt jag och Gazzy och tittade på den närgångna månen. Måste säga att den var närmre och större för några veckor sedan när jag åkte till jobbet en tidig morgon. Kanske det bara var en illusion då den samtidigt var väldigt röd av solen som höll på att gå upp.

Det som förvånade mig lite var hur intresserad Gazzy var av månen. Ljusstyrken var +30 % vilket märktes. Kanske det var det som fängslade kissen? Hon satt och stirrade stint upp på månen samtidigt som hon slog med svansen och spann. Spårvagnarna utanför brydde hon sig inte om, det var månen som gällde. I vanliga fall följer hon spårvagnarna som kör från höger och vänster framför henne.

Highway to hell?

March 19th, 2011

Underbart! Inget schlagerelände på tv i kväll. Jag kan i lugn och ro titta på mina Voyageravsnitt på dvd.

Det är så svårt att skriva. Inte ens privat kan jag formulera vad som händer. Som jag tidigare skrivit eller antytt, så är där stora förändringar på mitt jobb (hela organisationen, alla berörs). Med stora menar jag GIGANTISKA. Dels har vi det där med att jag fått ändrade arbetsuppgifter, dels är det där som jag inte skrivit något alls om. Där jag fått rykten bekräftade och därmed mer eller mindre försetts med yppandeförbud.

Någonstans krockar allt detta och jag vet inte vad jag har för roll eller om den kommer att förändras. Mina nya arbetsuppgifter, får jag behålla dem? Ska jag göra något annat? Ingen vet, allra minst jag. Så länge inget blir offentligt har jag ingen att diskutera med. Nej, jag är inte orolig men funderar mycket på framtiden. För den är väldigt, väldigt osäker.

Jag tror att det blir offentligt genom media. Så stor är förändringen.

-

March 18th, 2011

-

List it II

March 17th, 2011

Tv? ?r senare besvarar jag en n?tlista jag redan besvarat. Nej, jag har inte gl?mt att jag har en annan p?g?ende lista som jag inte besvarat p? ett par dagar, men att beh?va t?nka ?r jobbigt. Denna lista ?r l?ttare att besvara.

N?mn n?got som gjorde dig glad ig?r: Det har g?tt 21? timme sedan g?rdagen tog slut, s? hur ska jag minnas det? ?rligt, jag minns inte!

Vad gjorde du kl 08 imorse: D? gick jag till Pressbyr?n f?r att k?pa frukost p? jobbet.

Vad gjorde du f?r 15 min sedan: Tittade p? Startrek Voyager p? dvd, s?song 6, avsnitt 2.

Det sista du sa h?gt: Hej, kisse! (M?rkligt nog var det ocks? exakt vad jag sa senast jag besvarade den h?r listan).

Det senaste n?gon sa till dig: Tror ?mma modern sa hej d? n?r hon avslutade samtalet tidigare i kv?ll.

Vad har du druckit idag: Vatten, kaffe och mj?lk.

Vad var det senaste du ?t: Ost p? tunnbr?d.

Vad var det senaste du k?pte: Lunchen. Fisk Bordelaise med mos och kall s?s (med n?gra ynka broccolibitar).

Vad ?r det f?r f?rg p? din ytterd?rr: Brun, det ?r tr?.

Vad ?r det f?r v?der hos dig nu: Nattsvart ute, +3 (tidigare solsken och +7).

Godaste glassmaken: Alltid pistage.

Tror du p? k?rlek vid f?rsta ?gonkastet: ?tr?, inte k?rlek.

Sover du tungt: Inte speciellt.

Dr?mmer du mardr?mmar: Typ en g?ng vart femte ?r, eller n?t. D? brukar jag vakna av kalla k?rar.

Trivs du med ditt jobb: Nja? Jag befinner mig just nu mellan tv? uppdrag d?r jag sl?ppt det som tidigare var min huvudsakliga syssels?ttning, samtidigt som jag ?nnu inte f?tt introduktion (eller beh?righet) till det jag ska p?b?rja om tv? veckor. Den d?r ovissheten som just nu r?der g?r att jag inte kan s?ga att jag trivs. Och s? ?r d?r den d?r omorganisationen som jag inte vet n?got om eller hur det eventuellt kan f? f?r konsekvenser f?r mig.

Favoritkl?dsel: Allt som inte skaver mot min b?ltros som jag har p? magen.

Favoritl?t just nu: Det mesa med Bruno Mars, ?ven om han inte kan sjunga. Trallv?nliga popl?tar. Mer orkar jag inte med just nu.

Vad ser du om du tittar till h?ger: Hall, k?k och vardagsrum. Sitter i sovrummet.

Vad g?r dig glad just nu: Kisses snarkningar. Hon ligger med huvudet p? datorn just nu.

Vad ska du g?ra h?rn?st: S?tta en spruta i l?ret innan jag l?gger mig f?r natten.

H?ger- eller v?nsterh?nt: H?ger. ?tminstone om jag h?ller i en penna.

Hum?r just nu: Lugn och fin, lite sm?s?mnig och ett icke-st?rigt s?tt.

Favoritgodis: Har inget. Har nog inte ?tit godis p? ett par m?nader. Minst.

Kl?der just nu: Beige t-shirt, svarta joggingbyxor.

Sommarplaner: Arbeta f?rsta halvan (ok?nt med vad just nu), semester andra halvan (f?rmodligen dvd-maraton som vanligt).

Hur m?nga kuddar sover du med: Fyra, anv?nder h?rnet av en.

Spelar du n?got instrument: Inte l?ngre. Elorgel var da shit p? 70-talet.

Morgon- eller nattm?nniska: ?r aldrig piggare vid n?gon specifik tidpunkt p? dygnet. Konstant tr?tt och utmattad.

Vad ?r viktigast f?r dig: Frihet.

?r du kittlig: Kanske lite fl?ckvis.

Snarkar du: Inte s? att jag v?cker mig sj?lv.

Stj?rntecken: Vattuman.

?ckligaste insekten: ?cklas inte av djur genom deras existens.

L?ngtar du mest efter just nu: Sommar, sol och v?rme! N?, sk?mtade bara. Ett glas kallt vatten ?r nog det jag vill ha mest just nu. Innan jag f?r ett annat behov att l?ngta efter.

Spring i benen

March 16th, 2011

Kv?llen har varit viktig.

- Jag har varit p? postutl?mningen och h?mtat dvd-boxar.
- Jag har varit p? Ica och k?pt mj?lk (gl?mde det i g?r n?r jag var d?r f?r att enbart k?pa mj?lk).
- Jag har varit i snusbutiken d? jag inte blivit f?rdig till att best?lla online (billigare).
- Jag har varit i grillkiosken d?r jag k?pte sp?tta till kisses stora f?rtjusning.

En arbetsdag till, sedan ?r mitt elva?riga schema slutjobbbat. Innan jag p?b?rjar mitt nya schema ska jag vara ledig fyra dagar.

Djuriskt

March 15th, 2011

Kv?llens stora projekt ?r att jag ska raka huvudet samt raka bort sk?gget. I g?r p? jobbet s?g jag ut som igelkott i trafikolycka och vill inte visa mig s?dan p? jobbet i morgon. Siktar p? knubbs?l.

Svårt är oftast rätt

March 14th, 2011

Forts?ttningen p? g?rdagens p?b?rjade n?tlista.

Dag 1: Dummaste jag gjort?
Dag 2: Sv?raste beslutet?
Dag 3: Lyckligaste ?gonblicket?
Dag 4: F?r?lskelse/lusta?
Dag 5: Hemliga k?rleksaff?rer?

Dag 2: Sv?raste beslutet?
Beslut ?r enkla att ta. Oavsett om man g?tt och grubblat i m?nader eller om man tar ett spontant beslut. N?r man v?l best?mt sig var sj?lva beslutet inte sv?rt.

Det jag kan tycka ?r lite jobbigt ?r att komma fram till om man ska s?ga upp sig, eller inte, fr?n ett fast jobb. S?rskilt om man inte har n?got annat p? lut. Trots allt s? beh?ver man (jag) en inkomst som utbetalas frekvent. Jag har sj?lv en g?ng tagit det spr?nget och det blev lyckat. Egentligen var det en 50 % chansning, men jag k?nde ?nd? inte att jag hade n?got val. Ibland m?ste man ta sig vidare och skita i skyddsn?ten. Det som kan k?nnas som en trygghet att stanna kvar i, kan v?ldigt snabbt bli ett f?ngelse av tv?ng d?r man f?rminskar sig sj?lv. Och jag tillh?r den kategori i befolkning som beh?ver en h?g niv? av stimulans i form av f?rnyelse och omstart. Tar man r?tt beslut direkt s? beh?ver man aldrig g? igenom det igen. S? ?ven om beslutet var sv?rt, s? var det egentligen en n?dv?ndighet d?r jag inte s?g n?gra alternativ. S? ?ven om det var sv?rt, s? var det ocks? v?ldigt r?tt.

Det verkligt sv?ra beslutet har jag ?nnu inte st?llts inf?r, men den dagen kommer. Nu ska jag g? och krama om kissen.

Fem nivåer

March 13th, 2011

En lista funnen p? n?tet. Fem saker att skriva om, en om dagen.

Dag 1: Dummaste jag gjort?
Dag 2: Sv?raste beslutet?
Dag 3: Lyckligaste ?gonblicket?
Dag 4: F?r?lskelse/lusta?
Dag 5: Hemliga k?rleksaff?rer?

Dag 1: Dummaste jag gjort
"Dummaste" ?r sv?rdefinierat. Misstag? Felber?kning? Resulterat i pinsamhet eller allvarlig konsekvens? Det som var sv?rast att erk?nna och be om urs?kt f?r (d? jag sk?mdes s? fruktansv?rt) var v?l m?ljligen den g?ngen jag r?kade radera ett helt datasystem med patientuppgifter. Jag hoppade inte precis upp fr?n stolen f?r att h?gt och tydligt deklarera vad jag gjort. Ist?llet v?ndades jag en stund i tysthet, ringde en chef f?r att r?dfr?ga vad mitt n?sta steg skulle bli, sedan v?nde jag mig till h?gsta chefen som genast kontaktade IT-teknikerna. Det gick att ?terst?lla alla data tack vare backup. Jag f?rv?ntade mig den utk?llning jag var f?rtj?nad av, men den kom aldrig. Ist?llet fick jag ett kraftfullt handslag och ett tack f?r att jag erk?nt mitt misstag och vem som helst skulle kunnat ha gjort det. S? konsekvensen var positiv. 1) Jag visades respekt. 2) Jag fick respekt f?r h?gsta chefen. 3) Det l?ste sig.

Dumheter g?r vi hela tiden, men fr?gan ?r vad som ?r "det dummaste".

Sista arbetshelgen

March 13th, 2011

Var tredje vecka i elva ?r har jag arbetat b?de l?rdag och s?ndag. Nu tog det slut p.g.a. ?ndrade arbetsuppgifter. Jag g?r nu ?ver till raka veckor vilket ocks? betyder att jag ?r ledig alla korthelger (helg som infaller m?ndag till fredag).

Vad jag tycker om detta? Det ?r v?ldigt sv?rt att s?ga. En tid f?r nog f?rst g? innan jag kan g?ra en j?mf?relse. Dock har jag alltid gillat att arbeta helg ur perspektivet att det ?r relativt folktomt p? jobbet, man f?r jobba ost?rt och hinner fokusera och slutf?ra.

De negativa aspekterna har jag ocks? klart f?r mig. De ekonomiska aspekterna. N?r man arbetar schema med helgtj?nstg?ring f?r man f?r det f?rsta ob-till?gg. F?r det andra g?r man f?rre timmar per vecka (kvot). F?r det tredje arbetar man f?rre dagar p? hel?rsbasis j?mf?rt med icke-schemal?ggning. S? konsekvensen blir att jag nu ska arbeta fler timmar per vecka, fler dagar per ?r samt f?rlorar n?stan en m?nadsl?n per ?r. F?r min del inneb?r det ocks? att jag kommer att f? fler arbetsdagar per vecka (eller f?rre fridagar per vecka).

Det positiva d?? Ja, det ?r v?l det jag har s? sv?rt att se just nu. Det ?r v?l d?rf?r det m?ste f? g? en tid innan jag summerar f?r?ndringen och hur det kommer att p?verka mig (f?rutom ?kad arbetstid och f?rlorad inkomst). Jo, det positiva ?r v?l ocks? att jag f?r f?r?ndrade arbetsuppgifter. Jag gillar f?r?ndring. Det ?r stimulerande.

Senast jag arbetade m?ndag till fredag (d? heltid) var i december 1998.

Jag ?r nog lite nerv?s. Anledningen till att jag ?vertalade F?rs?kringskassan till att jag bara skulle pensioneras 25 % ist?llet f?r 50 % berodde p? att schemal?ggningen gjorde att det fungerade att arbeta 75 %. Men fungerar det med raka veckor?

Dock dr?jer det nu en vecka till innan mina raka veckor b?rjar.

Finalen 2011

March 12th, 2011

Deltävlingarna är schlagermassakerade, så finalen behöver jag inte sammanfatta låtmässigt. Inget nytt under solen. Det enda jag kan konstatera är att där inte fanns någon gnista i kvällens framföranden. Kändes lite avslaget och rutinmässigt.

Internationell jury var ju intressant. Det spretade väldigt mycket i poängsättningen och det säger att det inte finns något vinnarkoncept. Vad som händer i ESC är ett rent lotteri. Det man verkar ha glömt är att vi ska tävla mot andra låtar som vi inte vet något om. I jämförelse säger det inget om vi skickar ett bra bidrag eller inte. Först när alla länders låtar ställs mot varandra kan man se och värdera låtarnas duglighet.

Det är märkligt att vi ännu ett år skickar en Kempelåt till ESC. Det gick väl inte så lysande för Perrelli (Hero) och Ernman (La Voix)? Ska det gå bättre för Saade? Tveksamt. Men jag bryr mig inte. Jag tycker fortfarande att vi inte ska skicka något bidrag alls till Düsseldorf i Tyskland. Vi har inavel i alla våra låtar, det är samma upphovsmän som ständigt återkommer och som skriver samma låter (kvantitativt, inte kvalitativt) om och om igen. Med lite nytt blod kanske vi sedan kan skicka i väg ett bidrag till ESC, men inte som det är nu.

En annan märklig sak - trots att årets alla 32 bidrag ständigt hörs i radio så kan jag inte komma ihåg någon av låtarna utantill. Med andra ord så saknade jag inget av de utslagna bidragen i Globen.

GP skriver om den osunda schlagerfamiljen. Jag håller med.

Skönt att schlagereländet är över. Fram tills i maj åtminstone. Därmed har jag inte anledning till att vara negativ längre. Livet (och lördagarna) återvänder.

Vem är jag?

March 11th, 2011

Det är fult att peka, men när Snigel pekar på mig är det bara att lyda.

1. Var är din mobiltelefon? Jag har två mobiltelefoner med två abonnemang. De ligger på bokhyllan bredvid mig.

2. Var är din andra hälft? Någonstans lyckligt ovetande om min existens.

3. Ditt hår? Genetiskt raderat efter 30 års ålder.

4. Din mamma? Förmodligen på väg hem från jobbet.

5. Din pappa? Aska i en minneslund.

6. Det bästa du vet? Sova, tror jag. Men också att vara kreativ på ett eller annat sätt (om det är mentalt stimulerande).

7. Din dröm i natt? Jag drömde att jag drömde där jag vakande i drömmen och berättade för någon annan i drömmen om vad jag drömt.

8. Din dröm/ditt mål? Väcka beundran och avund.

9. Rummet du är i? Mitt sovrum.

10. Din hobby? FarmVille? Nä, jag vet inte. De senaste åren har jag inte haft så mycket tid över på min fritid. Tänkte att jag från och med nu borde återuppta något eftersom jag hoppat av universitetet. Är sugen på böcker à skönlitteratur.

11. Din skräck? Smärta.

12. Var vill du vara om sex år? I någon annans sovrum? Nä, inte vet jag...

13. Var var du igår kväll? Hemma. Fick nästan ett ryck att springa ut till Hemglassbilen, men det blåste och regnade.

14. Vad är du inte? Kalsongmodell.

15. En sak du önskar dig? Tid och ork.

16. Var växte du upp? Tollarp.

17. Det senaste du gjorde? Öh. Inget. Jag hoppar upp och ner, fram och tillbaka, mellan tv, dator och tvättmaskin.

18. Dina kläder? Myskläder som är pälståliga.

19. Din tv? Förhoppningsvis snart ett minne blott. Dags att köpa ny innan denna också exploderar.

20. Ditt/dina husdjur? En liten kisserumpa.

21. Din dator? ASUS M70S, bärbar.

22. Ditt humör? Vaken. Mer kan man aldrig begära.

23. Saknar någon? Nej, men ibland saknar jag någon att prata djupa saker med.

24. Din bil? Såldes för många år sedan. Har inte kört bil på 18 år.

25. Något du inte har på dig? Fjäderboa. Det är inte melodifestival förrän i morgon.

26. Favoritaffär? Gillar inte affärer. De är stressande.

27. Din sommar? Fyra veckors semester. Någon gång. Om den beviljas.

28. Älskar någon? Kisserumpan, villkorslöst.

29. Favoritfärg? Allt som inte går i rött eller gult. Undantag: Slå ihop rött och gult.

30. När skrattade du senast? Tror aldrig att jag skrattar. Däremot ler jag ofta. Som för en stund sedan när jag tittade på kisserumpa.

31. När grät du senast? Årtionden sedan.

Sekel

March 10th, 2011

För hundra år sedan i dag föddes min morfar. Han blev 65. Trots att det nu gått 35 år så tänker jag ganska ofta på honom. Min första hjälte och förebild.

Farhågor

March 9th, 2011

Mina splittrade dagar g?r att jag k?nner mig f?rvirrad. V?dret ?r ocks? lite f?rvirrat med sn?storm i f?rmiddags, regn eftermiddags och solsken p? kv?llen.

Jag ?r inte bara f?rvirrad, jag ?r irriterad ocks?. I morgon ?r jag ledig men tvingas sitta och v?nta p? den mystiska paketleveransen. Levereras "n?gon g?ng under arbetsdagen" d?r de "inte kan specificera del av dagen". K?nner mig v?ldigt l?st.

Jag ?r inte bara f?rvirrad och irriterad, jag ?r glad ocks?. Kissen v?ckte mig i natt f?r att ber?tta att hon nu vilat upp efter de utmattande kr?kningarna i g?r och att hon var redo f?r lite gos, bus och lek. ?nd? k?nde jag viss oro n?r jag kom hem. Jag ?ppnade d?rren och ropade p? henne. Och fick glada tillrop som svar. Hon ?r p? banan igen.

Det drar ihop sig. Sista arbetshelgen, sedan sista schemalagda arbetsveckan. Antalet fridagar per vecka reduceras sedan vilket ?r... s?d?r. F?r jag ?r tr?tt ("p?verkad"). D?r ?r mer att orka ?n att hinna. N?ja. Kanske jag inte borde ta ut n?got i f?rskott utan att se hur det kommer att fungera.

Småjobbigt

March 8th, 2011

Kissen ?r lite h?ngig efter att ha haft frekventa kr?kningar under eftermiddagen/kv?llen. Matt, kan man v?l s?ga. I sig ganska naturligt. Men jag blir ?nd? orolig f?r henne.

Mobilen har kommit. Samma kan jag inte s?ga om SIM-kortet. S? jag satte in andra mobilens SIM-kort och uppt?ckte att jag inte sparat mina telefonkontakter p? SIM-kortet. Det har ingen betydelse d? jag ?nd? m?ste l?gga in allt som dubblett. Men lite tr?ttsamt ?r det. ?verf?ring g?r s?kert, men det tar ocks? tid. Ack, dessa I-landproblem!

Vad jag tycker om nya mobilen? Jag har inte l?rt k?nna den ?n. Det jag gillar ?r att sk?rmen ?r relativt stor och att det inte ?r touchscreen.

Mysko

March 7th, 2011

Efter en dag på jobbet kom jag hem och skulle slå in portkoden. Där satt en lapp fastkilad mot husväggen. Med mitt namn på lappen. Tydligen skulle jag fått ett paket levererat. På lappen står att man försöker i morgon igen. Problemet är att 1) jag inte är hemma i morgon, 2) jag inte vet vad det är för som ska levereras. Informationslappen jag fick hade en kod samt uppgav att jag skulle logga in på deras hemsida. Där kunde jag ändra datum för hemleverans men någon närmare information kring vad det är som ska levereras vet jag fortfarande inte. Det gick att spåra leveransen bakåt till Nederländerna. En teori jag har är att det är det där mobilskalet i silikon jag beställt från Nokia. Det jag tycker är märkligt är att man kilar fast en liten lapp mot husväggen. Och inte anger avsändare.

Senaste veckan har jag arbetat 20 timmar i annan kommun, varit på mitt jobb 4 timmar. Är detta framtiden?

I morgon ska jag hämta min nya mobiltelefon som anlänt. Jag känner mig så som Spara ser ut.

I praktiken är jag Slösa.

Intresse no more

March 6th, 2011

I dag l?ste jag en notis om en serietidningssamlare. Jag trodde inte att de fanns l?ngre.

Sj?lv slutade jag f?r ungef?r tio ?r sedan med direktimporterade serietidningar fr?n USA. Jag h?ll p? i n?stan 15 ?r och f?ljde det mesta som gavs ut av Marvel och DC. Parallellt samlade jag p? ?ldre svenska utg?vor och jag s?kte frekvent i antikvariaten. S? varf?r slutade jag? Intresset finns egentligen kvar, men fr?msta sk?let ?r teknikens utveckling. Serier tecknas ofta som tidigare, av tecknare med en blyertspenna i handen. Men sedan ?r sig inte mycket likt. Serier blivit tr?kiga d? de f?rgl?ggs med mera med hj?lp av dator. Sedan har det blivit s?mre historier d? man verkar vilja vara spektakul?ra och nydanande i varje nytt nummer. K?nslan har g?tt f?rlorad. Och s? har det blivit v?ldigt dyrt. ?ven om dollarkursen ?r l?g s? har priset h?jts. Tveksamt om det ?r v?rt sitt pris.

Jag l?ser inte serietidningar l?ngre. Inte ens de jag har. Jag ?nskar att jag kunde bli av med de tidningar jag har, men det k?nns som ett projekt jag inte m?ktar med. Pappersinsamlingen ?r ett alternativ, men jag tror ?nd? att d?r finns ett v?rde i tidningarna. Ett l?sv?rde. D?r ?r s?kert n?gon som skulle bli glad ?ver att f? l?sa tidningarna. Kanske. F?rmodligen en n?rd i min ?lder.

Andra chansen 2011

March 5th, 2011

Andra chansen är som teves sommartablå – en massa skit vi hört och sett förr. Av åtta losers skulle två nu vaskas fram och skickas till finalen i Globen nästa vecka. Det blev Sara Varga och The Moniker. Vad har jag skrivit om dem? Här kommer en repris:

Spring för livet – Sara Varga
Precis som alla andra drog jag direkt jämförelsen med Lisa Ekdahl. Samma tråklåtar. Deprimerande i moll. Text om kvinnomisshandel och att man ska lämna mannen även om han säger att han älskar den har slår. Det kan man väl kalla för lördagsunderhållning? Låten var väldigt osmidig. Positivt att den gick i moll, men någonstans borde den gått över i dur och visa lite mer på att kvinnor är starka och kan ta sig ur misshandel. Nu blev det mest en snyfthistoria utan hopp till förändring. Det enda jag gillar med låten är att den gick till Andra chansen. Låten är annorlunda.

Oh my God! - The Moniker
Första tanken var att det lät som om Ola Salo r*vkn*ll*d* DiLeva. Men ganska snart övergick det till brittisk 90-talspop à la Pulp/Blur. Riktigt glatt och käckt! Kanske inte så hemmahörande i dessa schlagersammanhang, men riktigt bra. Även om han såg ut som Alvin & the Chipmunks gone hare krishna. Jag hade hoppats på en finalplats, men det blev Andra chansen.

Är jag nöjd? Ganska. Åtminstone gällande The Moniker som jag förmodar är min favoritlåt alla kategorier. Av 32 bidrag har jag två favoritlåtar som nu möts i finalen (The Moniker och Nicke Borg), men jag tror inte att någon av dem vinner.

Varför gillar jag inte övriga 30 låtar? Enkelt. De fungerar inte. Det är inte låtar som skulle släppts ens som singlar om de inte fått gå via melodifestivalen. Ändå blir de långlivade på Svennetoppen och klättrar på försäljningslistor. Och jag skäms för det. Vi har två musikspår i Sverige. ”Schlagers” (det som varit med i melodifestivalen) och riktig musik. I sistnämnda kategorin ingår The Moniker och Nicke Borg. De bara råkade vara med i melodifestivalen. Förmodligen mest som en språngbräda för att visa att de finns.

För att säga något mer om Andra chansen. Alla verkade väldigt desperata och skrek ut sina bidrag. Man tog i så rösterna sprack. Dock verkade några ha lyssnat på min tidigare kritik. Som att Pernilla Andersson nu lade betoningen rätt på orden. Dock märkte jag något nytt när det gäller Sara Varga. När hon sjöng ”är” så uttalade hon det inkonsekvent som ”är” eller ”é”. Talspråk är att föredra även om man sjunger orden.

Precis som tidigare tycker jag att man ska lägga ner Melodifestivalen. Varje år får man höra att låtarna ska vara bättre än föregående år, men icke! I sex veckor får man sitta och gömma sig bak skämskudden.

Utslagna: Love Generation, Linda Pritchard, Shirley’s Angels, Loreen, Jenny Silver.

Tillägg: Lite imponerad blir jag av att The Moniker och Sara Varga skrivit sina egna låtar. De slog ut de stora låtskrivarnamnen. Det i sig är också en fingervisning. Ständigt samma låtskrivare som återkommer med samma låtar. Vi vill ha nytt.

Avslappningsövningar

March 4th, 2011

Helgen behövs. Vila behövs. Det sistnämnda får jag tumma lite på eftersom jag behöver vattna krukväxterna, gå till mataffären, slänga sopor samt tvätta. Jag hoppas inte alla mina veckor blir så här hektiska där allt ska trängas under helgen med måsten och vila.

Jag såg Lyxfällan i går. Kanske jag behövde den tankeställaren vad gäller ms. (Tjejen de hjälpte hade ms och levde i förnekelse med för mycket arbete). Jag brukar också få höra det där av min doktor, att jag borde ta det lugnare. Inte arbeta så mycket. Hur det skulle gå till förstår jag inte. Inkomst är något vi alla behöver. Men det handlar väl mer om att lära sig handskas med stressen. Själv tycker jag inte att jag är särskilt stressad men ibland känns allt mentalt överväldigande.

Annars går jag mest i väntans tider. När kommer min nya mobiltelefon? Jag har dock redan beställt silikonskal som lär komma samtidigt som telefonen. Nu har jag tappat räkningen över hur många mobiltelefoner jag har i gömmorna. Är det min åttonde telefon? I vilket fall som helst så blir det min allra första Nokia.

Mitt nya abonnemang är tänkt att användas som arbetstelefon. Vi får inte mobiltelefoner på jobbet utan alla går runt med privata telefoner och abonnemang. Vi har annars bärbara telefoner (dect) men de av oss som flyger och far över kommungränserna har ingen större nytta av bärbara telefoner p.g.a. räckvidden. Det som jag tycker är lite trevligt är att de fem sista siffrorna på mina båda arbetstelefoner är identiska.

Usch. Schlagerelände i morgon.

Mötesmänniskan

March 3rd, 2011

Dagens lärdom är att heldagsmöte innebär att man inte hinner frukost eller lunch. Vidare börjar min kalender tjockna till ordentligt. Möteskrockarna uppstår i stort sett varje dag. Jag har lärt mig att ha smörgåsar med mig i min väska.

Jag får ofta höra att möten är kontraproduktiva, tar bara en massa tid utan att leda till något. Det håller jag inte med om. Möten är något som genererar väldigt mycket arbetsuppgifter som i slutändan ska ge struktur och effektivisera organisation och arbetssätt. Där man måste dubbelkolla tidigare beslut och framtida konsekvenser. Där man inte ska uppfinna hjulet på nytt, utan ska ha kännedom om allt som andra gjort tidigare. Sitter man på ett möte måste man vara skärpt. En fördel är om man förstår sammanhang och har lång erfarenhet av det mesta. Viktigt är också att deltagarna på ett möte har olika bakgrund och erfarenhet.

Just nu får jag känslan av att jag inte har något val. Jag måste hoppa av universitetsstudierna. Rent mentalt kan jag inte splittra mig ännu mer med tanke på alla nya arbetsuppgifter och ansvarsområden.

Spretigt

March 2nd, 2011

Det som känns lite jobbigt nu är att så många drar i mig från olika håll. Jag har så många yrkesroller att upprätthålla. Inte för att jag känner att jag förlorat någon kontroll, men jag blir lite lätt förvirrad och är rädd att glömma något. Prioriteringarna har jag klart för mig, men det är svårt när alla drar i mig. Och jag har svårt att säga nej. Istället säger jag "ska hålla det i bakhuvudet och åtgärda det vid tillfälle". Självklart kommer jag att glömma något. Det jag kanske hoppas på är att det inte var så viktigt, för då kontaktar man väl mig igen?

Sex och en halv vecka kvar innan jag får mitt nya arbetsrum. Det har jag inte tid att fundera kring, mer än att jag tycker tiden går långsamt och är i ett behov av av-/enskildhet redan nu (har väl alltid varit i behov av det).

Från och med denna vecka arbetar jag en dag per vecka i annan kommun. Kanske detta också spelar in i min förvirring. "Var ska jag vara i dag, vilken yrkesroll har jag i dag"? Värst är resorna. Ringa flärdtjänst varje dag. Inte kunna förbok dagen innan för jag vet inte hur länge jag jobbar om dagarna. Komma ihåg att specificera vilken kommun jag ska till. Alltid ha kontanter för resorna som inte går att betala på annat sätt. Ständigt kolla så ingen akut ändring skett med jobbet så att jag får tänka om och boka om till annan kommun och andra arbetsuppgifter.

Hur flyttar jag fokus från ovan för att känna mig ledig och fri? Ah, om en vecka har min nya mobiltelefon kommit. En ny leksak att lära känna.

Lite kaotiskt är det nog just nu. Som alltid. Fast värre. Men givande och lärorikt.

Känner mig förvirrad. Skrev jag inte samma sak i går?

Drunknar

March 1st, 2011

Besiktningsmannen dömde i stort sett ut min lägenhet. Åtminstone när det gäller golven. Mina golv ska bytas ut snarast, var hans omdöme. Han var starkt kritisk till att jag flyttat in i en obesiktigad lägenhet för fem år sedan och att jag blivit så illa bemött av bostadsföretagets representanter när jag själv påtalat bristerna. Som nu verifierats. Själv vet jag inte om detta är så kul. Egentligen. Vem ska flytta mina möbler vart när golven ska bytas ut?

I dag började jag i praktiken mitt nya jobb. Nja, jag är ju fortfarande anställd under samma villkor som tidigare. Det är arbetsuppgifterna som är helt nya. Officiellt tillträder jag inte "tjänsten" förrän om en månad, men där finns saker jag kan påbörja redan nu. Rent praktiskt innebär det att jag nu har ännu mera möten än tidigare. Och jag som tyckte att jag var mötesmänniska tidigare. Dessutom är det heldagarsmöten. I annan kommun. Vilket gör mig lite gnällig eftersom flärdtjänsten då blir dyrare. Fördelen är heldagsmöten, för ska jag pendla mellan jobbet och alla möten så tar mina begränsade arbetsresor per månad slut väldigt fort.

I två månader har jag varit en förstärkning på jobbet som täckt upp vakanta tjänster utöver mitt ordinarie arbete. Och så nu det nya. Jag är utmattad (inte ms-relaterat för en gångs skull) och tvingas ta mina knarktabletter (som egentligen är ms-relaterat) varje dag.

Och så är det dags att lämna in önskemål om sommarsemester. För min del är det som vanligt "när jag inte har möten att närvara på" samt "när jag vill utan att anpassa mig till andras semester". Så min semester lär i år infalla med byggsemestern. Med den lilla twisten att jag aldrig går på semester, eller kommer tillbaka från semester, en måndag. Det är skönare att börja/avsluta en semester mitt i veckan. Om inte annat så är det skönt att komma tillbaka efter semestern och inte börja med att jobba en hel vecka innan första helgen infaller.

Hm. Var är jag i morgon? På jobbet eller på möte i annan kommun?

PS! Jag har beställt en ny mobiltelefon med nytt abonnemang. Sedan har jag tre abonnemang hemma som jag inte ringer ifrån.