Archives for: May 2011

Tufft läge

May 11th, 2011

För första gången sedan i lördags har jag i dag varit utomhus. Så pass påverkad har jag varit av förkylningen som nu verkar vara på tillbakagående. Hostandet och snytandet är dock lika frekvent som i lördags. Ändå planerar jag att återgå till jobbet i morgon.

Ja, jobbet. En lätt frustration över att aldrig vara närvarande. Just nu har jag godtagbara skäl, men inte ens när jag är i tjänst är jag närvarande. Hur många veckor har jag nu haft eget arbetsrum? Som mest tror jag att jag vistats där tre timmar under en vecka. I övrigt är det möten, möten, möten och lite fler möten. Om jag känner frustration, vad känner då inte de som försöker komma i kontakt med mig? Min telefon är avstängd 27 av 30 arbetstimmar per vecka. Kanske dags för en tjänstemobil? Men vad kan jag egentligen göra på distans om jag inte sitter vid min arbetsplats? Eller så borde jag kanske skaffa röstbrevlåda till min arbetstelefon. Samtidigt tror jag att det blir bättre från juni månad, då jag endast går på möten en gång per vecka. Men sedan kommer hösten. Då är jag inte anträffbar.

Märkligt nog har jag ännu inte fått (höra) några klagomål.

Stillöst

May 10th, 2011

På söndag är det dags för omval till regionen (landsting). Upprörande:

Socialdemokraterna vill att man röstar på dem för en rättvis och jämlik vård för alla på samma villkor. Har de verkligen inte läst Hälso- och sjukvårdslagen?

2 § Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.

Försöker man sparka in dörrar som inte finns? Är de bara väldigt inkompetenta? Försöker de skrämma människor till att rösta på dem? Jag tror på en blandning. Kanske främst att man försöker röstfiska genom missuppfattningar som råder.

Påverkad

May 9th, 2011

Inte var jag frisk tills i dag. Förkylning med feber. Det påverkar mycket riktigt min ms negativt, och jag kan knappt stå på benen (förlorad motorik). Nåja. Det vänder väl.

Bättre förr

May 8th, 2011

För fyra år sedan skrev jag om ett massmejl som cirkulerade på mitt jobb:

Jonas är ambitiös, målmedveten, engagerad, trevlig och informativ och, ja nu blev han nästan snygg också.

Det värsta är att jag inte minns vem som skrev detta eller i vilket sammanhang. Men jag protesterar inte. Synd att ovan inte fortfarande är i omlopp på jobbet.

Två sekunder senare... Åh, nu kom jag på det...

Avbrott

May 7th, 2011

Min dagliga spruta drar ner på mitt immunförsvar*. Att jag överanstränger mig i veckorna gör att jag blir mer mottaglig för infektioner. Väderleken gör också sitt där det pendlar kraftigt mellan minusgrader och +20. Med andra ord är jag förkyld. Förkylningar skrämmer mig. Det kan trigga min ms. Men jag är ledig i helgen och ska försöka ta det lugnt. Vila och Alvedon samt ett berg av näsdukar och massor av kolsyrat vatten (mot halsont). På måndag måste jag vara frisk och klartänkt (känner mig febrig och omtöcknad just nu).

* Enkelt uttryckt, det är mer komplicerat än så.

Tio år senare

May 6th, 2011

Ibland förstår jag inte att jag skrivit det jag skrivit.

Måndagen den 14 maj 2001
Vi män måste ha något att läsa när vi sitter på toaletten och skiter. Ja, ursäkta uttrycket "skiter" men det verkar gå lättare att skriva om saker när man använder sig av dess rätta namn. Det lät fjantigt att säga latrinera, bajsa eller lägga kablar. För att återgå till skitandet. Jag vet inte varför det är så, men det går utmärkt att läsa vad som helst. Busstabellen, telefonkatalogen, den finska innehållsdeklarationen på schampoflaskan. Allt underlättar en mans peristaltik (tarmfunktion). Att det nu så ofta blir just typ telefonkatalogen, kan bara förklaras av att det ofta är så bråttom att man inte hinner gå via bokhyllan och välja ut någon diktsamling med Kristina Lugn eller senaste Harry Potter-boken. Det är också därför vi män är så obildade.

Själv finner jag ett stort nöje i att läsa telefonkatalogen. Tyvärr kan jag inte släpa med mig göteborgskatalogen eftersom den är betydligt tyngre än lilla toa-anpassade kristianstadskatalogen. Jag brukar ta med mig senaste reklambladet från Thorn då deras avbetalningar får mig att... precis. Skita ut hela innanmätet.

Ibland händer det att jag sätter mig tillrätta i soffan bara för att läsa telefonkatalogen. Igår gick jag över till att läsa FASS. Tyvärr är också den för tung att ta med in på toaletten. FASS är en intressant och bra bok, även om jag råkade hamna på en medicin som vi män borde vara lyckligt ovetande om. Inget är känsligare för en man än att läsa om det som är oss kärast. Vår snopp. Helst inte i sammanhanget "erektil dysfunktion". Innan Viagras genombrott fick vi snällt ta hjälp av sprutor som man satte i snoppen för att stolt kunna uppvisa den i sitt gladaste tillstånd.

Mentalt gjorde det väldigt ont att läsa om Rigidur. Ja, den heter så. Rigid som i stel. Tänk, vilket fiffigt namn. Nå, men det var just detta att sätta sprutan i vårt känsligaste organ som fick mig att blekna under min solbränna blekhet. Enligt texten skulle man sedan vara ståndaktig i en timme, men det kunde vara upp till fyra timmar. Efter fyra timmar utan tillbakagång till ursprungsläge, skulle man uppsöka akuten. Det finns motmedel för att då sänka erektionen men det är inte alla gånger det fungerar. Då måste man enligt FASS "aspiration av blod från corpus cavernosum". Ick! Blodtappa snoppen! Ofta brukar det leda till en i evighet slak penis som inte längre kan ta hjälp av läkemedel som ovan, d.v.s. typ Viagra eller Rigidur.

Biverkningarna var inte heller så trevliga. Smärttillstånd i penis vid erektion pga injektionsteknik, blödningar och blåmärken vid injektionsstället och svullnad. En mindre vanlig biverkning är krökning av penis. Vadå? Den girar till höger och punkterar en njure?

Varningar var bland annat att använda kondom om partnern var gravid eftersom läkemedlet gick över i spermierna.

Men det värsta av allt... "Första injektionen bör ges i närvaro av sjukvårdspersonal och det bör därvid säkerställas att patienten har fått utbildning i injektionsteknik". Utbildning? Får man en prinskorv att träna på? Förvandlas den då till en Bratwurst? Och sedan då? Stå där och stå... inför sjukvårdspersonalen. Nej, tacka vet jag Viagra...

Jag måste ha känt mig väldigt inspirerad den 14 maj 2001.

Dagens mysterium

May 5th, 2011

Hur fick brevbäraren in den stora försändelsen (som innehöll en tröja) genom brevinkastet? Inte ens GP går att trycka in.

Inga undanflykter

May 4th, 2011

Nu börjar jag känna mig jagad av jobbet. Återstoden av året har jag 45 inbokade möten, men jag vet att det tillkommer ytterligare 2-3 möten per vecka. Dessutom ska jag tydligen köra 4-5 olika utbildningar också i höst. Varje utbildning ska ges vid olika tillfällen. Utöver detta ska jag göra "eget" arbete också. Redan i dag får jag klagomål på att jag aldrig är på plats och att de som behöver min hjälp i vardagen inte har någon att vända sig till om jag inte svarar i telefon.

Jag är jagad. Tiden jagar mig. Jag sätter gränser, men vissa saker måste göras. Som det jag nämner ovan.

Kampanda

May 3rd, 2011

Tyst och blyg. Det fick jag höra om mig under uppväxtåren. Tills någon kom på att så inte alls var fallet, utan jag var bara väldigt reserverad. Jag tror jag tagit mig ur det (efter tolv år med blogg?). Det svåra är att uttrycka sig så det blir rätt.

Det jag lärt mig är att snabbt uttrycka åsikter, att inte fundera för länge. Så många har åsikter som måste bemötas, och då kan man inte vara tyst. Så, jag har lärt mig att protestera och komma med sakliga motargument. Åsikter från andra är ofta väldigt ogenomtänkta och det får konsekvenser.

Ibland känns det som om jag inte gör något annat än protesterar och argumenterar. Med "ibland" menar jag från morgon till kväll. Det förbrukar väldigt mycket energi och det är säkert en av orsakerna till att jag alltid är så trött. Samtidigt är det något som motiverar mig. Jag behöver nog tjafset. Och den där lilla djävulen i mig älskar att platta till andra.

Varför jag behöver det? Förr när jag försökt uttrycka något så har jag idiotförklarats. Jag tror att det mest beror på min vikt, att man därmed inte tar mig på riktigt allvar. Med ålderns rätt och vass tunga så blir jag äntligen lyssnad till. Och man bör lyssna.

Omfattning

May 2nd, 2011

Text-tv skriver bland annat:

Många fler än beräknat lever med den neurologiska sjukdomen ms (multipel skleros). Tidigare beräknades cirka 12.000 personer ha ms. Men i själva verket handlar det om runt 17.500.

Är det en relevant information? Kanske. Men jag vet inte åt vilket håll. Fördel: Som ett stort problem kanske man satsar mer på behandling som i förlängningen blir billigare? Nackdel: Fler behöver de extremt dyra läkemedelsbehandlingar* som finns, men finns det ekonomi för så många?

Att det finns cirka 50 % fler med ms än vad man tidigare trodde, är i sig ingen nyhet att skriva om i media. På kort sikt gör den informationen varken till eller från, men för framtiden? Jag tycker att det är svårtolkat, att förstå vad det tänkas kan leda till. Två tredjedelar av gruppen är kvinnor, och kanske det också lett till att det först för drygt tio år sedan började satsas på behandling (jämställd vård ska finnas enligt lag, men jämställt med vad?). Dagens information säger också att gruppen män med ms ökat med 50 %, från cirka 4 000 till nästan 6 000. Om nu vården är ojämlik så kanske läkemedelsföretagen ser en ny marknad baserat på männen. Frågan är om det i såfall är något alla kan dra nytta av? Majoriteten kvinnor verkar aldrig ha varit högprioriterad. Och kan det bero på att man ser män som familjeförsörjare och kvinnor som tärande på sjukvårdens resurser? Frågorna är berättigade.

Slutfrågan är om det spelar någon roll (informationen om större ms-grupp) för mig på ett personligt plan? Inte jag på ett personligt plan, utan på det enskildes (individens) plan?

* Ser man enbart på de vanligaste bromsmedicinerna på marknaden så kostar de landstingen/staten 10 000 kronor per månad och person. Nyare läkemedel som står för dörren kostar det dubbla. Det är så dyrt att man inte skriver ut det åt alla med behovet, d.v.s. ingen jämlik vård.

Roten

May 2nd, 2011

Det är ett tag sedan jag satt på mitt arbetsrum. Rättelse: Jag har ännu inte suttit en hel dag på mitt arbetsrum, inte i dag heller. I dag flexade jag några timmar på morgonen p.g.a. rotfyllningen (mer om det strax). Men vad händer när jag sitter ostörd på mitt arbetsrum? Jag sitter inte ostörd. Telefonen ringer konstant, vilket den ska göra med tanke på min nya befattning. En befattning jag nu haft officiellt i en månad. Men där jag fortfarande väntar på upplärning. Annars måste jag säga att jag saknar att få sitta och jobba. Det börjar bli tröttsamt med alla dessa möten jag måste vara med på. Denna vecka kommer jag inte att vara på jobbet förrän på fredag. Men det blir inte hela dagen, för då ska förhoppningsvis min tvättmaskin lagas.

Rotfyllningen gick bra. Kanalerna rensades, rotfyllningen gjordes, men jag blev inte klar i dag. Om en månad ska jag tillbaka och få en lagning lagd ovanpå rotfyllningen. Tydligen var där problem med mina kanaler (tre stycken) som var extreamt tunna/smala. Men som vanligt kändes inte rotfyllningen. Tredje rotfyllningen och jag har aldrig känt av något. Tandläkaren förklarade det med att rotfyllningen väldigt, väldigt sällan känns. Folk i allmänhet har någon märkligt föreställning om smärta vid rotfyllning. Och de som säger att det gör så fruktansvärt ont har aldrig själva fått någon rotfyllning (min erfarenhet). En vanlig lagning känns betydligt mer (den gör inte heller ont, men det är jobbigt när skallen vibrerar av borrningen).

Jag har släppt i stort sett allt jag följt på tv. Varför jag inte har någon tid förstår jag inte. Kanske jag bara är för trött?

Tänk på döden

May 1st, 2011

Den 24 mars tog jag sista fotot av Gazzy när vi var hos veterinären. Det finns också ett foto taget hemma precis innan jag lade henne i transportburen för sista färden.

Det jag saknar mest är hennes blick. Hennes görna ögon som följde mig överallt och som kunde uttrycka väldigt mycket.

I dag skulle min far fyllt 72 år. I dag är det 23 år sedan mormor dog.